Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi samt föreståndare för Uppsala antibiotikacentrum, leder forskningsarbetet.

– Vi ser fram emot möjligheten att generera ett snabbtest för antibiotikaresistenta infektioner som vi tror relativt snart kan komma patienter till nytta, säger han.

Enligt Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) är de övergripande målen med centret ”Mycket snabb antibiotikaresistens-bestämning” att minska sjuklighet och dödlighet i infektioner hos människor och djur, minska antibiotika-användningen och resistensutvecklingen, förlänga livslängden av antibiotika och att uppnå bättre kliniska prövningar av nya antibiotika med lägre kostnader.

– Att kunna minska sjuklighet och dödlighet är naturligtvis det primära och i förlängningen så leder ju också minskad antibiotikaanvändning till reducerad resistensutveckling, vilket betyder att våra antibiotika kan fortsätta att bota infektioner, säger Dan Andersson.

Avancerad metod och process

Den aktuella forskningsmetoden, som fångar upp bakterier i en mikrofluidik-kammare och mäter tillväxten av enskilda celler med mikroskop, resulterar i ett mått på antibiotikakänslighet.

Genom en avancerad process tar man fram en generell metod för att bestämma vilken bakterieart som orsakat en infektion och får i och med detta fram en resistensprofil. Tiden från prov till svar ska vara en till fyra timmar.

Gällande den pågående pandemin, hade forskningen om antibiotikaresistens på något sätt kunnat göra oss bättre förberedda på det scenario som nu har blivit verklighet?

– Bakteriella infektioner är ju ofta associerade med virala luftvägsinfektioner och behandling i respirator, så fungerande antibiotika är viktigt för att kunna behandla följdsjukdomar som kommer efter en virusinfektion, säger Dan Andersson.