Nämnden för prövning av oredlighet i forskning inrättas officiellt den 1 januari 2020 och regeringen presenterade nämndens ledamöter via ett pressmeddelande den 6 december.
– Jag nominerades av Vetenskapsrådet som lämnade sitt förslag till Regeringskansliet, vilka i sin tur meddelande att jag utsetts till ledamot i nämnden, berättar Margaretha Fahlgren, senior professor vid litteraturvetenskapliga institutionen.
Baseras på tidigare utredning
Hon ledde tidigare den statliga utredningen om oredlighet i forskning (SOU:2017:10) och tycker att det ska bli intressant att nu delta i den nyinrättade nämnden, vars verksamhet i den nya ordningen alltså kommer att baseras på hennes tidigare utredningsarbete.
– Den nya ordningen innebär att nämnden kommer att utreda fall av oredlighet, det vill säga fabricering, förfalskning eller plagiering. Forskningshuvudmannen måste överlämna misstankar om oredlighet till nämnden, men det kommer även vara möjligt att lämna anmälningar direkt till nämnden som på eget initiativ kan ta upp frågor om oredlighet, förklarar Margaretha Fahlgren.
Krav på den enskilde forskaren
Forskare ska följa god forskningssed och forskningshuvudmannen (lärosätet, eller motsvarande) har det övergripande ansvaret för att detta sker, men från årsskiftet gäller nya enhetliga regler för hur misstänkt oredlighet i forskning ska hanteras i praktiken. Den nya ordningen innebär också att det finns ett lagfäst krav på den enskilde forskaren.
– Men hur själva arbetsrutinerna kring god forskningssed utformas på universitetet är upp till ledningen att bestämma och den nya ordningen kommer att kräva samverkan med nämnden. Hur detta ska se ut är en del av det kommande arbetet, säger Margaretha Fahlgren.