Anställningsvillkoren för unga forskare diskuteras just nu på flera nivåer. I en rapport till konsistoriet 2015 framgår att antalet meriteringsanställningar inte ökat i den omfattning man hade förväntat, efter den så kallade autonomireformen. Detta gäller för hela högskolesektorn, visar en rapport från Vetenskapsrådet.

På nationell nivå har statsministern, i regeringsförklaringen, lyft frågan om hur anställningsvillkoren för unga forskare ska förbättras. Nu ska man se över villkor och karriärvägar och särskild utredare är Vetenskapsrådets förvaltningschef Ann Fust - tidigare universitetsdirektör vid Uppsala universitet. Utredningen ska vara färdig sista mars 2016.

För Uppsala universitet har konsistoriet nyligen beslutat om en särskild satsning på 12 miljoner kronor för att öka antalet meritanställningar under nästa år. Men först ska man ta fram förslag på hur pengarna ska användas.

Mats Larhed, professor vid institutionen för läkemedelskemi, leder arbetet tillsammans med en arbetsgrupp.

- När vi pratar om meriteringsanställningar menar vi i första hand biträdande lektorer men även forskarassistenter. Skillnaden mellan dessa anställningsformer är att forskarassistenten inte har rätt att prövas för befordran och därmed inte har riktigt samma karriärmöjligheter, säger han.

Läs en längre intervju med Mats Larhed i Universen, som utkommer den 30 oktober.

Förutom arbetsgruppen finns även ett antal referensgrupper vid varje fakultet/vetenskapsområde. De fackliga organisationerna kommer också att hållas informerade om gruppens arbete.

Information om vilka som ingår i arbetsgruppen, mötesdatum samt teman för arbetsgruppens diskussioner