Almedalspanelen bestod av Amanda Lagerkvist, docent och forskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet; Jin Moen, ansvarig för Programkontoret Internet of Things; Nina Wittlöv Löfving, arkitekt på White arkitekter AB; och Katarina Graffman, antropolog på Inculture AB. Panelen tycktes enig om att samarbete kring fler perspektiv med människan i centrum är framgångsreceptet för ett hållbart byggande. Vidare underströks det att tekniken är till för att stötta människans vardag.
Lagerkvist framhöll att AI väcker både förhoppningar och farhågor inför framtiden; tekniken är redan en del av vår vardag. Vi bör förhålla oss skeptiska och ställa de breda existentiella frågorna. EU propagerar för att vi ska vara etiska och säkra – människosäkra. Vi behöver införliva ett holistiskt synsätt som överblickar automationens värderingar och människans respons på desamma. Det krävs etiska formuleringssätt för att skapa ett etiskt AI.
Hur tekniken kan hjälpa oss?, undrade moderator Stig-Björn Ljunggren. Moen replikerar att vi måste utgå från människans behov för att kunna formulera konkreta utmaningar som tekniken kan lösa. Genom faktabaserat jobb utifrån olika perspektiv i olika sektorer, där skeenden mäts i realtid, kan vi lösa all världens problem. Internet of Things – sakernas internet – blir ett medel för att nå uppsatta mål. Det gäller att vara målmedveten för att hitta de sätt på vilka teknik kan hjälpa oss. Samhället är än så länge ouppdaterat. Systemet är trögt. Människan måste vara i centrum för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Vi måste våga prova, och dra lärdomar allteftersom.
Wittlöv Löfving poängterar att vi redan vet hur vi ska bygga för att få till hållbara livsmiljöer – såväl med och utan teknik. Människan upplever sin fysiska miljö på samma sätt idag som för tusen år sen. Det är tempot som har ändrats. Genom att koppla neurovetenskap till arkitektur kan människans välmående belysas på ett tydligt sätt. Rumslighet, synlighet och rörelsemönster påverkar måendet. Vi vet att vi behöver dagsljus för att må bra och att en grönskande utsikt trumfar tegelväggar utanför fönstret alla dagar i veckan. Och så vidare. Teknikens uppgift är att anpassa sig till våra liv. Vi kan exempelvis ta hjälp av tekniken genom att simulera grönskande miljöer, vilka har visat sig påverka tillfrisknande hos sjukhuspatienter. Medskick – ha inte för stort fokus på teknik och vad nästa generation tänker. Bygg istället med arkitektonisk kvalité i grunden. Det är ett framgångsrecept som aldrig går ur tiden.
Graffman avslutar med att vidhålla att det är ett tankefel att fokusera enbart på teknik. Hon anser inte att vi ska prata om digitalisering och är tveksam till om AI kommer vara en fråga för generation Z. Däremot är det viktigt att rekrytera humanister till företag och organisationer. Att byggsektorn står i centrum för framtidens utveckling talade hon varmt om, men underströk också att humanistens perspektiv gång på gång skalas bort. Det finns i princip bara ingenjörer och ekonomer på byggföretagen. Resultatet blir därefter.
Referat från panelsamtal i Almedalen 2019