Det var en nyfiken och intresserad minister som denna gång besökte Uppsala universitet på sin rundresa till landets lärosäten, i syfte att inhämta kunskap.
Gårdagens besök inleddes hos Studenthälsan i Ubbo, där föreståndaren Eva Söderman och studentrepresentanter från kårer och nationer fanns på plats.

– Här jobbar vi med alla frågor som är relaterade till livet som student, sade Eva Söderman.

Fokus för dagen var studenters hälsa och ohälsa. Ohälsa bland studenter, såväl som bland unga i hela landet, har ökat och varför vet man inte riktigt. Matilda Ernkrans pekade på uppdraget som regeringen har, att jobba med psykiskt ohälsa, och ville gärna ha studenternas syn på detta.

– Vi tycker att universitetet borde få mer möjligheter att arbeta med att motverka psykisk ohälsa, medan regionen tar ansvar för det fysiska, menade Ludvig Lundgren från Uppsala studentkår.

Att flytta hemifrån och börja studera –  ett helt nytt sammanhang, samtidigt plugga och prestera bra, inte minst för att få fortsatt CSN-stöd, kan bidra till stress. Studentlivet, likväl som livet i stort, är en process som man måste lära sig att hantera, för att inte hamna i psykisk ohälsa.

Studenthälsan erbjuder samtal till studenterna och oftast räcker det med ett eller två samtal för att komma på banan igen, enligt Eva Söderman. Men när det gäller internationella studenter så tillkommer lite andra aspekter, som kulturella skillnader och många känner ensamhet, vilket kan kräva lite fler samtal för att komma tillrätta med.

Även om Uppsala universitet är stort så finns också bra möjligheter att få stöd och förutom Studenthälsan, så finns studentkårer och nationer med stödjande arbete. Stockholms nation till exempel, uppmärksammade problemet och tillsammans med Studenthälsan gjorde man en handlingsplan för att komma tillrätta med ohälsa hos studenter.

– Majoriteten av de studenter som betedde sig dåligt på nationen, mådde också psykiskt dåligt, berättade Stockholm nations representant.

Frågan engagerade Matilda Ernkrans som också ville uppmana lärosätena generellt att ta upp problemet med ohälsa bland studenter.

Självklart fanns det även plats för andra frågor hos studenterna: för lite lärarledd undervisning, mer pengar till grundutbildningen, effekten av kårobligatoriets avskaffande samt bostadsfrågan – frågor som var och en kräver en egen diskussion.

Tre "flaggskepp" presenterades

Sedan följde en kort promenad till Blåsenhus, där ministern skulle få en presentation av tre av universitetets framgångsrika forskningsområden, som ska bidra till  att lösa samhällets utmaningar inom klimat, hälsa och fred.

Kristina Edström, professor i oorgansisk kemi, berättade om Battery 2030+, ett omfattande projekt om batteriforskning, som involverar väldigt många forskare och som har brett stöd bland finansiärer. Men som hon gärna skulle se ett större politiskt stöd bland EU:s alla medlemsländer.

– Jag behöver politisk hjälp med att få upp det på agendan  hos medlemsstaterna i EU. Detta är en hållbarhetsfråga som borde innefatta alla och där vi behöver samarbeta för att kunna göra riktigt ”goda” batterier, sade Kristina Edström.

Ett annat av universitets stora projekt är Uppsala Antibiotic Center (UAC) och forskarskolan i antibiotikaresistent. Det är ett projekt som involverar forskare från vitt skilda områden; biologi, ekonomi, teknologi, policy, klinik och sociologi.

Eva Garmendia, koordinator vid UAC, lägger stor vikt vid att informera om antibiotikaresistens och kommunicera forskningen till allmänheten. Man deltar bland annat  i festivaler, seminarier och liknande och man har även en podd för att nå ut med information.

– Ni  forskare ger mig inspiration till varför vi behöver mer kunskap och mer samarbete inom EU för att möta samhällsutmaningar som klimat och hälsa, uttryckte Matilda Ernkrans.

Freds- och konfliktforskningen är en stark och väldigt internationell forskningsmiljö och den konfliktdatabas som byggts upp vid institutionen används över hela världen. Biträdande prefekten Lisa Hultman berättade att man inte har några problem alls med dra in externa medel, det stora flertalet forskare går på externa medel, men att det samtidigt skapar viss otrygghet. De biträdande lektorattjänster som inrättats är dock ett steg i rätt riktning.

10-punktslista från lärarutbildningen

Ett stort antal representanter för lärarutbildningen fanns också på plats och fick tid till att diskutera  en stund med ministern. Lärarutbildningen ska enligt januariöverenskommelsen reformeras – men med varsam hand, underströk Matilda Ernkrans och ville gärna ta del av deras synpunkter. Till hjälp fick hon en 10-punktslista av professor Elisabeth Nilfors, där man bland annat lyfte upp skapandet av ”partnerskolor” för studenternas VFU (verksamhetsförlagd utbildning), en viktig ingrediens för att kunna behålla studenterna hela utbildningen igenom.

Eftermiddagens sista punkt handlade om internationaliseringsarbete, något som idag genomsyrar så gott som alla utbildningar vid Uppsala universitet.

Nyligen framtagen statistik visade att 50 procent av alla nya doktorander vid universitetet är födda utomlands och 75 procent av våra vetenskapliga publikationer skrivs tillsammans med utländska forskare.
Uppsala universitet ingår i många olika nätverk i världen; somliga mer komplexa som exempelvis Inno Energy, EIT Health och EIT Raw Material, med en otalig mängd samarbetspartners.

Ett annat nätverk, Sasuf, involverar 36 lärosäten i Sydafrika och Sverige och har under det senaste året vuxit till nästan det dubbla. Intresset för samarbete är väldigt stort .
Det var också ett budskap från rektor Eva Åkesson till ministern Matilda Ernkrans:

– Bygg på det som finns idag och det finns redan väldigt mycket, istället för att bygga nytt!