Vad kan effekterna för forsknings- och innovationssamarbete bli när Storbritannien träder ur Europeiska unionen och ”brexit” träder i kraft? Vetenskapsrådet och Vinnova har analyserat de förändrade förutsättningarna i två rapporter; 2017 och nu en i maj 2019. Slutsatserna från en tidigare rapport står fast. Däremot är det fortfarande osäkert hur slutet av brexit utvecklar sig och vad slutresultatet blir.

Den brittiska regeringen planerar dock för att kunna fortsätta samverka med europeiska partners med stöd av EU-strukturer i så stor utsträckning som den framtida relationen med EU tillåter. Storbritannien vill säkerställa dess ställning som tredje land/associerat land till Horisont 2020 och kommande ramprogram. Universiteten i Storbritannien förbereder sig också och uppmuntrar sina forskare att fortsätta söka medel från ERC och Marie Sklodowska-Curie. 

Möjligheten för forskare att kunna röra sig mellan Storbritannien och resten av EU är en viktig fråga. Antalet ansökningar från EU till postdok-positioner i Storbritannien har minskat med 90 procent sedan 2015 och förändrade visumregler förväntas försvåra rekryteringen ytterligare. Aktivt stöd till EU-medborgare vid lärosäten, underhåll av kontakter och annan information är därför viktiga ingredienser i det fortsatta arbetet. Storbritannien satsar också nationellt mer på forskning och innovation, med målet att öka dessa utgifter markant.

En hel del åtgärder har vidtagits i EU, t. ex. att förbereda för en flytt av  huvudkontoret European Social Survey (ett European Research Infrastructure Consortium) som har sitt säte i Storbritannien. Storbritanniens status som tredje land, vid ett eventuellt avtalslöst brexit, påverkar möjligheterna till deltagande i delar av ramprogrammet.
Om Storbritannien inte blir associerat land till ramprogrammet så kan de inte ta emot ERC-forskare och vissa program lämnar de helt och hållet. Utan avtal ser det också ut som att Storbritannien inte kommer att kunna få tillgång till satellitnavigationssystemet Galileo eller Copernicusprogrammet.

Vissa svenska universitet har tagit fram egna strategier för samarbete med Storbritannien – landet är en viktig samarbetspartner för svenska lärosäten. Brittiska universitet har också visat intresse för att fördjupa bilaterala samarbeten med svenska lärosäten.

Den svenska regeringen har beslutat att införa tillfälliga undantag från anmälnings- och studieavgifter vid universitet och högskolor för vissa brittiska medborgare vid ett avtalslöst brexit. Det träder i kraft i samband med utträdet ur EU.
EU har också meddelat att man kommer att låta Erasmus-studenter fullfölja sina studier brexit till trots, oavsett om utträdet sker med avtal eller inte.

Läs hela slutrapporten om brexits effekter på forsknings- och innovationssamarbete.