– Det är en verksamhetsplan som ger både stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar för universitetet och samtidigt som den skapar utrymme för strategisk förnyelse och möjlighet att göra nysatsningar, både inom utbildning och forskning, kommenterar rektor Eva Åkesson.

Uppsala universitet har ambitionen att stärka sin position som världsledande lärosäte och för att universitetet långsiktigt ska kunna utvecklas mot och försvara en sådan position, måste flera förutsättningar finnas på plats.

Under de tre senaste åren har universitetet utbildat studenter till ett värde som understiger det från regeringen tilldelade takbeloppet, men tack vare sparade prestationer från tidigare år, har man sluppit betala tillbaka några pengar. Bedömningen är att universitetet, senast år 2020, kommer att klara av att producera helårsstudenter som motsvarar tilldelat takbelopp, då områdesnämnderna planerar att starta nya utbildningar och/eller bygga ut befintliga.
Nya utbildningssatsningar inför 2020 är bland annat socionomprogrammet, civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi och nya internationella mastersprogram.

Universitetet har som mål att utbildningarna ska hålla högsta nationella och internationella kvalitet. Systematiska kvalitetssäkringar  genomförs av universitetet självt – UKÄ kommer under 2020 att granska att man klarar denna uppgift.

Konsistoriet har som mål att utbilda 1 500 helårsstudenter på Campus Gotland  (jfr med ca 700 studenter som fanns vid sammanslagningen 2013), vilket man tror man sig kunna nå 2021.

Universitetet vill också öka andelen studenter på avancerad nivå, samt öka rekryteringen av internationella studenter. Även den prognosen visar fortsatt hög ökningstakt.

Prioriterade satsningar inom forskning
 

De strategiska prioriteringarna för 2020-2022 har sin utgångspunkt i Mål och strategier för Uppsala universitet. Dessa är kvalitetskultur och kvalitetssystem, infrastruktur, internationalisering, kompetens och karriär, hållbarhet och strategisk förnyelse.

– Våra strategiska prioriteringar ligger fast med fortsatta satsningar på kvalitet, internationalisering, karriär och kompetens. Vi kan dock konstatera att en allt större del av våra medel går till att medfinansiera forskningsinfrastruktur, konstaterar rektor Eva Åkesson.

Forskning och utbildning på forskarnivå får preliminärt höjda basanslag med 38 miljoner kr för år 2020.

Prioriterade satsningar inom forskning är en treårig förlängning av det internationella gästprofessorsprogrammet (som inrättades 2017), med 5 miljoner kr för att attrahera de mest kvalificerade forskarna och lärarna. Målet är att fördubbla antalet gästprofessorer fram till 2022.

Andra prioriterade satsningar:

  • Fortsatt satsning på meriteringsanställningar, 12 miljoner kr, för att stimulera anställningen som biträdande universitetslektor och för att etablera anställningskategorin som bas för en planerad tenure track vid universitetet.
  • Förstärka verksamheten vid Campus Gotland, där en tidigare satsning på 9,7 miljoner kr ska stödja forskningsprojekt samt fakulteter och institutioner som rekryterar lärare och forskare till campus. Därutöver disponerar universitetet 8 milj kr under fem år för en riktad satsning till Campus Gotland.

Av universitetets höjda basanslag inför 2020, går 5 miljoner kr till nationell forskningsinfrastruktur, en satsning som stärks med ytterligare 5 miljoner kr från och med 2020.
En förstärkning av områdesnämndernas basanslag med 27 miljoner kr ska gå till egen forskningsinfrastruktur, inklusive universitetsbiblioteket.
En satsning görs också på forskning inom utbildningsvetenskap och ämnesdidaktik.

Av basanslaget går dessutom 4,5 miljoner kr till en gränsöverskridande satsning på artificiell intelligens (AI). Det är ett femårig områdesövergripande projekt, där varje områdesnämnd får avsätta 1,5 miljoner kr per år under perioden 2020-2024. Satsningen är tidsbegränsad och ska sedan utvärderas.

Kompetensförsörjningen viktig

Förmågan att attrahera och skapa goda förutsättningar för skickliga forskare och lärare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för universitetet. En kompetensförsörjningsplan både på områdes- och fakultetsnivå ska därför upprättas, utifrån ett långsiktigt perspektiv och med utgångspunkt i vetenskapsområdets/fakultetens respektive mål och strategier. Planen ska omfatta alla akademiska anställningar och även hanteras på institutionsnivå/motsvarande.

När det gäller gemensamma stödfunktioner så har en gemensam avdelning för IT inrättats, med uppdrag att stödja hela universitetet. Det verkställande ansvaret vilar på IT-direktören. Finansiering av den nya IT-organisationen ska dels ske universitetsgemensamt, dels genom att en IT-avgift tas ut av varje institution, baserad på antal medarbetare och vald servicenivå. Rektor kommer att fastställa IT-avgifternas storlek för 2020.