PageHeaderPortlet PageHeaderPortlet

TextPortlet TextPortlet

This information is not available in English. Now showing the Swedish version.

Historik, verksamhetsområde och inriktning

Uppsala universitet grundades 1477 och arkivets äldsta handling är instiftelsebrevet från detta år. Den verkliga ansvällningen av handlingar börjar dock med det betydelsefulla året 1624, då Gustav II Adolf till universitetet donerade inemot 400 hemman av sina egna arvegods i Uppland och Västmanland för dess expansion och framtida försörjning.

Universitetsarkivet består egentligen av många olika arkiv, som räntkammararkivet, kansliarkivet, nio fakultetsarkiv och över hundra institutionsarkiv. De senare, av vilka de allra flesta endast har nittonhundratalshandlingar, förvarar med få undantag sina arkiv själva. Kansli- och fakultetsarkiven fram till 1964 är deponerade i universitetsbiblioteket, medan senare handlingar i dessa arkiv samt räntkammararkivet fr.o.m. 1477 och framåt förvaras i universitetshusets arkivlokaler. Arkiven berättar om forskningen och undervisningen, om studenterna, om administrationen och sist men inte minst, om de 400 akademigårdarna.

Kansliet

Kansliets huvudsakliga verksamhet var det administrativa och pedagogiska arbetet. Verksamheten leddes av det Större akademiska konstistoriet där tidigare samtliga ordinarie professorer hade plats. Konsistoriets ordförande var rektor biträdd av Akademisekreteraren som var kansliets högste tjänsteman. Till konsistoriets ansvarsområden hörde frågor av ideologisk, pedagogisk, administrativ och ekonomisk art. Fram till och med 1852 fungerade även konsistoriet som domstol för akademistaten. Konsistoriet var universitetets högsta beslutande organ. Kansliets verksamhet leddes av akademiesekreteraren som var kansliets högsta tjänsteman. Till sin hjälp hade han ett skiftande antal amanuenser och från och med 1744 en akademieombudsman med ansvar för de juridiska processer som universitetet var inblandat i. Ombudsmannens verksamhet sträckte sig också in på räntkammarens område varför arkivmaterial från dennes verksamhet kan återfinnas även i räntkammararkivet.

Räntkammaren

Räntkammaren ansvarade för universitetetes ekonimi och hade bl.a. ansvar för driften av universitetets godsinnehav. Verksamheten leddes av Räntmästaren som högsta ansvarig tjänsteman. För att kontrollera räntmästarens verksamhet fanns även två ”Inspectores Aerarii” som valdes bland professorerns för en period av två år. Inspectores aerarii ansvarade också för skötsel och underhåll av akademiens fastigheter, samt för universitetets löneutbetalningar. Mot slutet av 1800-talet hade universitetet utökats så pass mycket att den tidigare organisationen inte längre var ändamålsenlig varför från 1870 ytterligare ett organ tillkom, drätselnämnden. Drätselnämnden bestod av ett antal professorer samt rektor som ordförande och räntmästaren som föredragande och hade som uppgift att ansvara för den ekonomiska förvaltningen av universitetet. Från slutet av 1800-talet kom räntkammaren att bestå av tre ganska skilda delar, dels den egentliga Räntkammaren som skötte den ekonomiska redovisningen, dels ett Byggnadskontor som skötte om universitetets fastigheter och slutligen en Jord- och skogsförvaltning som handlade frågor som hade med förvaltningen av universitetets jord- och skogsfastigheter att göra.

Lilla arkivet

Lilla arkivet slutligen är egentligen inget eget arkiv utan utgörs av serien kansliarkivet F1a samt delar av serien räntkammararkivet F1a. Dessa handlingar har dock av tradition förvarats separat under namnet ”Lilla arkivet”. Arkivet innehåller dels universitetets privilegier och konstitutioner, dels olika äganderättshandlingar och dels handlingar rörande testamenten, donationer, köpebrev m.m.


Kontakt: univark@uadm.uu.se