This information is not available in English. Now showing the Swedish version.
Kodfält 4 Verksamhet
Som grund för universitetets verksamhetsindelning ligger det regleringsbrev som universitetet erhåller från regeringen. Även avgiftsförordningen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar hur universitetet ska reglera och återrapportera sin verksamhet. Utöver detta ställer bidragsgivare och universitetsinterna behov krav på hur verksamheten ska delas upp. Indelningen av universitetets verksamhet kallas i den ekonomiska redovisningen för verksamheter. Universitetets skilda verksamheter får inte sammanblandas i redovisningen och ska särredovisas i årsredovisningen.
Verksamheterna återfinns i det tredje fältet i redovisningsplanen efter konto och organisatorisk enhet. Verksamhetsfältet är obligatoriskt i resultaträkningen, vilket innebär att samtliga intäkter och kostnader måste hänföras till en verksamhet i redovisningen. Vissa poster inom balansräkningen såsom anläggningstillgångar, periodiseringar och balanserat kapital ska också redovisas per verksamhet, medan andra balansposter kan redovisas med verksamhet när så önskas.
Verksamheterna är indelade i tre grupper, utbildning på grund- och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt universitetets förvaltning och universitetsövergripande händelser.
I regleringsbrevet krävs att hela universitetets verksamhet ska fördelas på de två områdena utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning forskarnivå i årsredovisningen. I regleringsbrevet krävs även att avgiftsfinansierad verksamhet ska särredovisas i redovisningen av de två områdena.
Vilken verksamhet skall användas?
Intäkter
Det är bedriven verksamhet som avgör hur en ekonomisk händelse ska bokföras. I vissa fall är det enkelt: grundutbildningsanslag ska redovisas på verksamhet för grundutbildning, intäkter för uppdragsutbildning på verksamhet för uppdragsutbildning o.s.v. På vilken verksamhet avgiftsintäkter ska bokföras är alltid en bedömningsfråga.
Kostnader
Kostnaderna ska belasta verksamheter så att de speglar var i verksamheten förbrukningen av resurser sker. Kostnadernas fördelning mellan verksamheter är dock i större utsträckning än intäkterna en bedömningsfråga. Om kostnaden består av t.ex. en lön för en lärare som endast utför grundutbildning är valet av verksamhet enkelt, men om läraren även undervisar på forskarnivå ska lönen fördelas till fler verksamheter. Om lönen avser administrativ personal ska lönen fördelas till utbildning och forskning inom stödverksamheten.
Stödverksamhet
All verksamhet vid universitetet är indelad i stöd respektive kärnverksamhet. Stödverksamhetens kostnader får bara fördelas mellan tre verksamheter, 100 utbildning grund- och avancerad nivå, 130 uppdragsutbildning och 200 forskning/utbildning forskarnivå. I dokumentet Stöd eller Kärn? finns anvisningar om hur universitetets kostnader skall fördelas mellan stöd- och kärnverksamheten.
Verksamheter som avser utbildning
100 Stödverksamhet utbildning
På verksamhet 100 bokförs stödverksamhetens intäkter och kostnader vars syfte är att stöda kärnverksamhetens verksamheter för utbildning på grund och avancerad nivå, avgiftsfinansierade studenter och beställd utbildning.
110 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Grundläggande högskoleutbildning definieras som avgiftsfri högskoleutbildning som vilar på vetenskaplig grund och där universitetet och Universitets- och högskolerådet hanterar antagningen i enlighet med Högskoleförordningen. Under verksamheten ska kostnader för grundutbildningsverksamheten placeras. De vanligaste intäkterna på verksamhet 110 är:
- Statsanslag, ramanslag enligt årliga regleringsbrev från regeringen
- Intäkter av avgifter enligt 4§ avgiftsförordningen
- Intäkter av bidrag (ex Erasmus, MFS, Linneaus-Palme)
- Övriga bidrag ex lönebidrag för personer som arbetar inom verksamheten.
Intäkter i form av grundutbildningsanslag är den främsta finansieringskällan för utbildning på grund och avancerad nivå. Exempel på avgiftsintäkter enligt 4§ avgiftsförordningen är försäljning av kompendier till studenterna.
111 Utbildning avgiftsfinansierade studenter
Verksamhet 111 används för redovisning av utbildning av studenter som är avgiftsskyldiga enligt förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Studenten deltar i utbildningar på grundnivå och avancerad nivå på samma villkor som icke betalande studenter. Verksamheten skall särredovisas i årsredovisningen och krav på full kostnadstäckning föreligger enligt regleringsbrev. Grundutbildningsanslag får inte förekomma på verksamhet 111.
112 Beställd utbildning
Med beställd utbildning avses utbildning som ett lärosäte genomför åt ett annat lärosäte enligt avtal med det andra svenska lärosätet eller med ett annat utländskt lärosäte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Beställd utbildning ska alltid bedrivas med full kostnadstäckning. Grundutbildningsanslag får inte förekomma på verksamhet 112. Före 2011-01-01 redovisades beställd utbildning på verksamhet 122.
130 Stödverksamhet uppdragsutbildning
På verksamhet 130 bokförs stödverksamhetens intäkter och kostnader vars syfte är att stöda kärnverksamhetens verksamheter för uppdragsutbildning.
131 Uppdragsutbildning
Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. Uppdragsutbildning regleras i ett flertal förordningar om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, och ska alltid bedrivas med full kostnadstäckning. Uppdragsutbildningen finansieras främst via avgiftsintäkter som redovisas i kontoklass 33, men det kan även förekomma en mindre andel bidragsintäkter på denna prestation ex lönebidrag från arbetsförmedlingen. Grundutbildningsanslag får inte förekomma på verksamhet 131.
Verksamheter som avser forskning
200 Stödverksamhet forskning
På verksamhet 200 bokförs stödverksamhetens intäkter och kostnader vars syfte är att stöda kärnverksamhetens verksamheter för forskning/utbildning på forskarnivå, bidragsforskning och uppdragsforskning.
210 Forskning/utbildning på forskarnivå
De vanligaste intäkterna på verksamhet 210 är:
- Statsanslag, ramanslag enligt årliga regleringsbrev från regeringen
- Intäkter av avgifter enligt 4§ avgiftsförordningen
- Övriga bidrag ex lönebidrag, dock ej forskningsbidrag
Inom verksamhet 210 redovisas den forskning och utbildning på forskarnivå som finansieras via de statliga anslagen.
De avgiftsintäkter som förekommer under verksamheten är intäkter av avgifter enligt 4§ avgiftsförordningen och kommer försäljning av varor eller tjänster genererade av verksamhet inom forskning/utbildning forskarnivå, t.ex. försäljning av forskningsrapporter. Ett annat exempel på avgiftsintäkter under verksamhet 210 är intäkter inom medicinska fakulteten från Landstinget för driftskostnader och löner, s.k. ALF-medel.
Övriga bidrag består t.ex. av lönebidrag från arbetsförmedlingen för personer anställda inom forskning/utbildning forskarnivå.
220 Bidragsforskning
Bidragsforskningen är den forskning som initieras genom att enskilda forskare eller forskargrupper ansöker om forskningsbidrag från olika statliga eller ickestatliga bidragsgivare. Bidragsgivaren kan inte kräva någon egentlig motprestation från universitetet, förutom att forskningen ska beröra ett visst område och att återrapportering av det vetenskapliga och finansiella utfallet ska göras inom en viss tid. Alla kostnader som uppstår i samband med bidragsforskning, till exempel löner, resor och material ska redovisas på verksamhet 220.
Avgiftsintäkter kan förekomma i mindre omfattning även på denna verksamhet och består, i likhet med vad som är fallet inom verksamhet 210 av försäljning av varor och tjänster som genererats inom verksamheten. Statsanslag får bara förekomma på denna verksamhet i form av medfinansiering. Med begreppet medfinansiering menas den finansiering som behöver tillskjutas av statsanslag i de fall externa bidragsgivare inte bidrar till hela sin andel av de indirekta kostnaderna och lokaltjänstkostnaderna.
230 Uppdragsforskning
Uppdragsforskning är sådan forskning där en institution eller enhet åtagit sig att för en utomståendes räkning, mot avgift, utföra ett forskningsprojekt, en förstudie eller olika typer av analyser. Uppdragsgivaren har rätt att besluta hur uppdraget ska utföras och det resultat som framkommer ägs i första hand av uppdragsgivaren. Uppdragsforskningen ska bedrivas med full kostnadstäckning enligt regleringsbrev och bokförs som intäkter av uppdragsverksamhet i kontoklass 33. På verksamhet förekommer det även mindre bidrag såsom lönebidrag. Inga statsanslag får bokföras på verksamhet 230 och uppdragsforskningen får inte medfinansieras med rutinen medfinansiering.
Verksamheter som avser förvaltningen och Universitetsövergripande funktioner
Verksamheten vid förvaltningen och de universitetsövergripande funktionerna är en del av universitetets stödverksamhet och redovisas på verksamhet 410 och 510.
410 Universitetsförvaltning och gemensamma funktioner
Universitetet skall följa upp kostnaderna för förvaltning och gemensamma funktioner, varför dessa särredovisas på verksamhet 410. Förutom förvaltningens enheter redovisar också biblioteken och vissa intendenturområden sina intäkter och kostnader på verksamhet 410. Intäkterna inom verksamhet 410 kommer främst från uttag av universitets-, fakultets- och biblioteksgemensamma kostnader från institutionerna.
510 Universitetsövergripande verksamhet
Verksamhet som berör hela universitetet, inte bara förvaltningen särredovisas på verksamhet 510, universitetsövergripande verksamhet. Exempel på sådan omsättning är företagshälsovård och finansiella intäkter/kostnader på behållning och lån i riksgälden.