Antagningsprocessen
Här beskrivs processen för antagning till fristående kurser och program via sökandewebbarna antagning.se och universityadmissions.se, från anmälan till etablering av den sökande i Ladok.
Se detaljerade tidsplaner för respektive antagningsomgång.
- Anmälan
- Anmälningsstatistik och antagningstal; inställande av kurs
- Behörighetsbedömning
- Dispens och reell kompetens
- Rapportering av poäng för vissa urvalsgrupper
- Meritvärdering för urval
- Inläggning av efterantagningstal, före urval 1
- Urval 1
- Studentavdelningen öppnar för sen anmälan
- Inläggning av efterantagningstal
- Urval 2
- Antagning med villkor
- Reservantagning
- Sena anmälningar och efterantagning
- Information till antagna och reserver
- Anstånd
- Överklagande
- Etablering i Ladok
1. Anmälan
Sista anmälningsdag gäller för alla program, fristående kurser och för de program som har anmälan till kurs inom program via antagning.se och universityadmissions.se.
Efter sista anmälningsdag kommer kurser och program i de nationella antagningsomgångarna med anmälan till höst- respektive vårtermin att stänga för anmälan (även för programstudenter). Utbildningar som har lediga platser, eller där möjligheten finns att lediga platser kan uppstå senare, kommer att öppnas upp igen för sen anmälan efter urval 1 (mitten på juli/mitten på december).
Observera att utbildningar som tillhör övriga antagningsomgångar inte stänger för anmälan efter sista anmälningsdag. utan dessa har öppet för sen anmälan tills institutionen själv stänger dem i NyA. Detta gäller utbildningarna i sommaromgången, de internationella omgångarna, samt omgångarna för vidareutbildning av yrkesverksamma.
2. Anmälningsstatistik och antagningstal
Anmälningsstatistik för samtliga anmälningar skickas till fakulteterna som skickar den vidare till institutionerna. Statistiken finns också i GLIS under rubriken Antagningsdata.
Institutionerna ska lämna uppgifter om antagningstal för urval 1 och urval 2 (för antagningsomgång med två urval) till fakulteterna som sammanställer och skickar dem till antagningen.
Antagningstal bör sättas utifrån hur många man maximalt kan anta, inklusive eventuellt överintag. Även för kurser med platsgaranti behöver ett tal anges, även om alla behöriga sökande antas. Kontakta antagningen om det mellan urvalen skulle bli nödvändigt att ändra antagningstal för urval 2. Läs mer om antagningstal.
Inställande av kurs
Om en kurs behöver ställas in ska detta meddelas antagningen så tidigt som möjligt i antagningsprocessen, men helst senast i anslutning till att antagningstal meddelas. Man kan inte ställa in en kurs när det finns antagna/reserver, det vill säga efter första urvalet, oavsett om väldigt få personer tackat ja eller dykt upp till kursstart.
3. Behörighetsbedömning
Efter att anmälan och meriter är registrerade vidtar antagningens genomgång av anmälningarna. Vid behov sker även samråd med sakkunnig personal på institutioner och områdeskanslier.
Behörighetskraven är uppdelade i två steg: grundläggande och särskild behörighet. Alla krav måste uppfyllas för att en sökande ska anses behörig.
För grundläggande behörighet till kurser och program på grundnivå krävs förenklat uttryckt en fullständig och godkänd gymnasieutbildning. Grundläggande behörighet är en förutsättning för att alls studera på högskolan.
För grundläggande behörighet till avancerad nivå krävs alltid utbildning på grundnivå. För programmen krävs en grundexamen om minst 180 hp medan det för kurserna räcker med 120 hp.
Om den grundläggande behörigheten är uppfylld görs en bedömning av den särskilda behörigheten till den sökta utbildningen. Den särskilda behörigheten kan till exempel vara kurser på gymnasienivå, kurser på högskolenivå eller viss yrkeserfarenhet.
4. Undantag (dispens) och reell kompetens
För sökande som inte uppfyller behörighetskraven görs alltid en bedömning av om det finns skäl att göra undantag från ett eller flera behörighetskrav. Antagningen tittar även på om en sökande kan anses behörig genom så kallad reell kompetens.
En sökande behöver inte själv söka undantag från behörighetskrav men en ansökan kan självklart underlätta bedömningen. För ansökan om reell kompetens behövs i regel en ansökan, instruktioner finns på antagning.se.
Beslut om undantag eller reell kompetens fattas av antagningshandläggare vid enheten för studieadministration. Vid behov rådgör handläggaren med kursansvarig institution men institutionen kan inte bevilja undantag eller reell kompetens utan endast tillstyrka eller avstyrka.
5. Rapportering av poäng för vissa urvalsgrupper
Om man har angett akademiska poäng som urvalsgrund görs meritvärderingen på grundval av antal poäng uppnådda till och med sista anmälningsdatum. För en rättvis behandling av de sökande är det därför mycket viktigt att institutionerna ser till att samtliga poäng finns inrapporterade i tid, eftersom arbetet med meritvärdering påbörjas direkt efter sista anmälningsdag.
6. Meritvärdering för urval
Om det finns fler sökande än platser måste ett urval göras. Vilket urval en utbildning har framgår av utbildningskatalogen. Ett urval hör till en urvalsgrupp och platserna fördelas enligt olika urvalsmodeller:
Urvalsgrupperna styr vilka kriterier som meritvärderingen grundar sig på, till exempel gymnasiebetyg, högskoleprovsresultat, antal högskolepoäng eller viss yrkeserfarenhet. Se lista över urvalsgrupper.
Urvalsmodellerna styr hur platserna fördelas mellan urvalsgrupperna. Vid parallellt urval fördelas platserna mellan olika urvalsgrupper, så att en viss procent av platserna går till en grupp och resten till en eller flera andra grupper. Vid seriellt urval går platserna i första hand till en enda urvalsgrupp och om de sökande i den gruppen fyller alla platser antas inga sökande från de andra grupperna.
Urvalet till kurser som vänder sig till nybörjare i högskolan (grundutbildningsprogram och A-kurser) är reglerat i lagstiftning och grundar sig på meritvärdet från gymnasiebetyget och resultat på högskoleprovet. Även platsfördelningen mellan urvalsgrupperna är reglerad. Det finns dock möjlighet för universitetet att besluta om alternativt urval till högst en tredjedel av platserna.
Meritvärderingen görs i de flesta fall av antagningen men i vissa fall måste det göras av institutionen, till exempel om man valt att basera urvalet på antagningsprov eller något kriterium som kräver specifika ämneskunskaper för bedömningen.
7. Inläggning av efterantagningstal, före urval 1
För antagningsomgångar med bara ett urval ska efterantagningstalen läggas in före urval 1. Se vidare under rubriken ”Inläggning av efterantagningstal, före urval 2”.
8. Urval 1
Svarskrav efter första urvalet gäller för alla sökande i de nationella antagningsomgångarna till höst- respektive vårtermin. Sökande i de internationella antagningsomgångarna, i sommaromgången, samt omgångarna för vidareutbildning av yrkesverksamma har endast ett ordinarie urval och inget svarskrav finns.
Information om hur man tar ut adressetiketter eller e-postadresser för utskick till antagna och reserver kommer i samband med antagningsstatistiken.
Institutionerna kan själva ta ut antagningslistor ur NyA-webben. Se information om NyA-webben. Enheten för studieadministration kan vid behov hjälpa till med att ta ut listor.
För antagningsomgångar med enbart ett ordinarie urval förs alla antagna över till Ladok efter urval 1. Det görs efter att antagningsresultatet är publicerat för de sökande.
9. Antagningen öppnar för sen anmälan
I de nationella antagningsomgångarna till höst- respektive vårtermin där anmälan stängde efter sista anmälningsdag kommer de kurser och program som har lediga platser, eller högst 300 reserver, att öppnas för sen anmälan efter urval 1. Institutioner som vill fortsätta att ha stängt trots att antalet reserver är färre än 300, ska meddela sin utbildningsledare, för vidarebefordran till antagningen. De utbildningar som öppnas för sen anmälan kan institutionen sedan själv stänga - när man har fått tillräckligt med sökande eller det börjar bli för sent att söka.
10. Inläggning av efterantagningstal, före urval 2
Institutionerna ska själva lägga in antagningstal på NyA-webben för den antagning av sena sökande som sker efter sista ordinarie urval. Detta ska senast vara gjort före urval 2 i de nationella antagningsomgångarna till höst- respektive vårtermin, respektive före urval 1 i övriga antagningsomgångar (som bara har ett urval).Efterantagningstalet motsvarar normalt det totala antalet studenter man vill ha vid kursstart.
Observera: om det finns programstudenter på kurser som inte söker sina kurser via antagning.se, så ska dessa inte räknas in. Efterantagningstalet ska motsvara det antal som kommer via antagning.se.
Om institutionen avstår från att lägga in efterantagningstal så ligger talet 0 förvalt, vilket innebär att alla sena sökande blir reservplacerade.
11. Urval 2
Ett andra urval görs i de antagningsomgångar som har svarskrav, dvs i de nationella antagningsomgångarna till höst- respektive vårtermin. De internationella antagningsomgångarna, sommaromgången, samt omgångarna för vidareutbildning av yrkesverksamma har inget svarskrav och därmed inget andra urval.
Efter att svaren registrerats stryks de som inte tackat ja. Därefter görs det andra urvalet och nytt antagningsbesked går ut. Se hur meddelandet på antagningsbeskedet ser ut.
Antagningslistor och antagningsbesked från urval 1 upphör därmed att gälla. Institutionerna kan då inte längre själva få fram listor med resultatet från urval 1 ur NyA. Kontakta antagningen om en sådan lista behövs.
För antagningsomgångar med två urval förs alla antagna över till Ladok först efter urval 2. Det görs efter att antagningsresultatet är publicerat för de sökande.
12. Antagning med villkor
Vissa av de sökande är antagna med villkor (anmärkning VI och/eller AV). Det kan bero på att den sökande inte är helt klar med behörighetsgivande kurser men kan antas bli klar före kursstart. Det kan också gälla då antagningen bedömt att den sökande troligtvis är behörig men inte kunnat verifiera det med berörd institution. Institutionen ska kontrollera behörigheten innan registrering sker. Det innebär också att institutionen har full rätt att neka registrering om behörigheten inte uppnåtts till kursstarten.
Hanteringen av villkor görs i NyA-webben. I de fall en sökande nekas ska en tydlig tjänsteanteckning göras.
13. Reservantagning
Efter sista ordinarie urval, urval 1 eller urval 2 beroende på antagningsomgång, överlämnas åt institutionerna att anta reserver enligt den då gällande reservlistan. Observera att all antagning av reserver görs i NyA-webben. Se information om reservantagning.
14. Sena anmälningar och efterantagning
Alla sena anmälningar görs via antagning.se respektive universityadmissions.se. I de nationella antagningsomgångarna till höst- respektive vårtermin, samt de internationella omgångarna, påbörjas handläggningen av sena anmälningar efter sista ordinarie urval (urval 1 eller 2 beroende på antagningsomgång). I sommaromgången och omgångarna för vidareutbildning av yrkesverksamma handläggs sena anmälningar löpande så att vissa sena sökande hinner få besked redan i samband med urval 1.
15. Information till antagna och reserver
Institutionerna ansvarar för att de som antagits till en viss utbildning får information om vad som gäller för kursen eller programmet ifråga. Information om registrering och kursstart kan läggas upp på kursens/programmet sida i Studium. Tänk på att det även ska finnas information om hur reservantagning går till. Om information om reservantagning publiceras i Studium måste kurs-/programsidan vara publik.
16. Ansökningar om anstånd med studiestarten
Anstånd med studiestarten kan beviljas om en person som har antagits till ett program eller en kurs inte kan påbörja studierna på grund av omständigheter som personen inte själv kan påverka. Ett exempel på godtagbart skäl är avslag på tjänstledighetsansökan. Vid bifall uppmanas den sökande att lämna återbud till sin plats. Beslut om bifall skickas för kännedom till berörd institution.
17. Överklaganden
Sökande som förklarats obehöriga har rätt att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Instruktioner för överklagande finns på antagningsbeskedet och på antagning.se.
När antagningen får in ett överklagande görs en bedömning av om beslutet att obehörigförklara var korrekt. Om inte, så gör antagningshandläggaren en rättelse och placerar in ansökan där den skulle ha hamnat om den inte strukits. Om bedömningen anses vara korrekt skriver handläggaren ett yttrande och skickar till ÖNH som avgör om bedömningen varit juridiskt riktig. Sökande som får rätt av ÖNH får sin ansökan upprättad och inplacerad där den skulle ha hamnat om den inte strukits.
Överklaganderätten gäller enbart beslut om obehörighet. Övriga klagomål på handläggningen tar antagningen också hand om och rättar till eventuella fel men det finns ingen högre instans att gå vidare till vid missnöje med beslutet.
18. Etableringar i Ladok
- Antagna via antagning.se och universityadmissions.se:
Efter sista ordinarie urval, urval 1 eller urval 2 beroende på antagningsomgång, förs alla antagna över till Ladok. Det görs efter att antagningsresultatet är publicerat för de sökande. Sökande som blir reservantagna samt sena sökande som blir efterantagna förs omgående över till Ladok.
- Antagna inresande utbytesstudenter:
Institutionen ansvarar för antagningsbeslut och behörighetsbedömning. Institutionen anmäler antagna utbytesstudenter via särskild blankett till avdelningen för internationalisering, som etablerar studenterna i Ladok.
- Antagna till senare del av utbildningsprogram:
Institutionen ansvarar för antagningsbeslut och behörighetsbedömning. Enheten för studieadministration etablerar studenterna i Ladok.
- Antagna till forskarutbildning:
Institutionen ansvarar för antagningsbeslut och behörighetsbedömning.
Medfarm-kansliet ansvarar för etablering av forskarstudenter inom medicinsk och farmaceutisk fakultet. Enheten för studieadministration etablerar övriga fakulteters forskarstudenter.
- Antagna till uppdragsutbildning:
Institutionen ansvarar för antagningsbeslut och behörighetsbedömning. Enheten för uppdragsutbildning etablerar studenterna i Ladok.