Guide för att skriva interna och externa webbartiklar
Denna guide är framtagen i syfte att förtydliga och underlätta enhetlighet och produktion av väl fungerande webbartiklar. OBS Denna version från 24 oktober 2022 gäller nuvarande webb och publiceringsverktyg. Guiden uppdateras vid byte av system och ses i övrigt över årligen.
Att tänka på innan du börjar skriva (gäller alltid):
1. Syfte, målgrupp och vinkel
Syfte: Varför gör vi den här artikeln? Vilket kommunikationsmål har vi, vilket behov är det som ska lösas? Hur kopplar det till mål och strategier, forskningsutmaningar?
Målgrupp: Vem riktar vi oss till? Vad innebär det för innehållet?
Tydlig vinkel: Vad är grejen?
Intervjupersoner: En/flera. I en kortare text räcker det oftast med en, undvik fler än två. Vem är lämpligast? Tänk ”Vem kan mest?” men också kvinna/man/mångfald.
2. Översättning, bild och relaterat material
Översättning till engelska: Internt: I grunden publiceras allt internt material samtidigt på svenska och engelska. Externt: Artiklar som är mycket relevanta för internationella målgrupper, samt alla artiklar som kan tänkas vara med i nästa externa nyhetsbrev (som är tvåspråkigt). Brittisk engelska används.
Beställa bild: Finns lämplig bild eller behöver foto beställas? Av vem?
Relaterat material: Vad kan vi länka till? Förklarande länkar, länk till forskningsartikeln, länkar till liknande artiklar eller fast information. Länkar till relaterat material läggs i faktaruta, inte i löptexten. Använd permanenta länkar om det finns.
3. Språk och ton
Språkguide: Följ universitetets skrivregler och klarspråk för svenska och engelska.
Tonalitet: Internt kan vi med fördel använda ett mer personligt tilltal (vi i bemärkelsen Uppsala universitet, du som läsare). Externt används inte ”vi” och ”du”, utan här används ett traditionellt nyhetsspråk, som är sakligt, objektivt och balanserat och där artikelförfattaren inte ska synas i texten. Vi undviker ”säljande” uttryck som ”världsunik” och ”revolutionerande” i brödtexten. Dessa ord kan möjligen användas i citat, men framför allt gäller det att visa varför detta är så bra. Detta för att stärka trovärdigheten.
Begriplighet: Allt vi publicerar ska vara begripligt, lätt att förstå och ta till sig för den tänkta målgruppen.
4. Övrigt
Redigering: Alla texter vi publicerar kan bli redigerade av ansvarig redaktör, till exempel för att anpassas för annan målgrupp etcetera. Vid mer än minimala ändringar ska den intervjuade eller artikelförfattaren kontaktas för ny avstämning/ faktakoll.
Att tänka på vid publiceringen (gäller alltid):
1. Tillgänglighetsperspektivet
Allra viktigast är tydliga rubriker, rätt rubrikhierarki, tydliga länkar samt bildtext och alt-text på bilder. Använd formattaggar i stället för exempelvis fet stil eller kursiv stil.
2. Artiklarnas exponering
Alla artiklar finns i ett ”alla artiklar-flöde”, men exponeras sedan på rätt plats på webben så att olika delar stödjer varandra för sitt syfte.
3. Rubriker och ingress
Rubrik: Max 60 tecken (inkl blanksteg) Ska spegla artikelns innehåll och fånga det viktigaste och inte vara för lång. Locka till läsning utan att tappa i tydlighet. Tänk på att rubriken inte ska vara en överskrift och inkludera gärna ett verb så att rubriken blir mer aktiv. Undvik pengasummor i rubriken.
Ingress: Internt: max 245 tecken (inkl blanksteg). Externt: max 450 tecken. Innehåller artikelns vinkel, ger svar på frågan: vad är grejen? Undvik svåra ord eller förkortningar (som behöver förklaras) i ingressen.
Mellanrubrik: Använd mellanrubriker om texten är mer än 1 000 tecken. Utformas som rubriker. Det är lämpligt med ungefär en mellanrubrik per 1 000 tecken.
Styckeindelning: Dela in i stycken med mellanrum, det ökar läsbarheten. Citat blir eget stycke när det fungerar, korta citat kan ingå som del av ett stycke.
4. Bilder
Bild: Internt kan porträttbilder på intervjuade med fördel användas, externt vill vi dessutom gärna ha bilder som illustrerar det forskningen handlar om eller visar forskare i aktion. Vi undviker bilder med text i bild och collage av tillgänglighetsskäl. Bilder ska alltid ha bildtext. För porträttbilder publicerade inne i artikeln räcker det med namn och titel.
Bildformat: Vi har fasta bildformat och det är viktigt att följa de formaten. Externt: Bilden i topp ska vara exakt 630x350 pixlar, bilder i brödtexten ska vara exakt 300x300 pixlar eller 630x350 pixlar. Internt: Exakt 600x400 px för inledande bild.
Bildtext: Intresseväckande, ska komplettera rubrik och ingress. Behöver inte presentera personerna på bilden.
Alt-text för bild: Beskriv alltid bilder för en synskadad, ungefär som om du gjorde en bildbeställning till en fotograf. Glöm inte att Alt-texten måste översättas vid publicering på engelska.
5. Faktaruta och länkar
Faktaruta: Används för kompletterande information som förklarar något i brödtexten eller fördjupar informationen. Ska vara 300–500 tecken (inklusive blanksteg). Externt finns ett särskilt fält för fakta och för länkar.
Länkar: Ska kunna läsas fristående, så se till att man förstår vad länken leder till om man läser länken fristående. Tänk på att bara länka till trovärdiga källor, till exempel forskarens eller projektets egen webbsida eller till en publikation. Internt länkar vi i huvudsak till den fasta informationen i medarbetarportalen.
Rubriker för faktarutan
- Externt: ”Fakta ” (”Facts”) alternativt ”Fakta: Alzheimers sjukdom” (”Facts: Alzheimers´ disease”), ”Fakta: Doktorspromotionen”, etc.
- Internt: Skräddarsydd rubrik, gärna uppmaning till handling (tex Sök utlysningen” (”Apply”))
Rubriker för länkarna
- Läs mer (Find out more)
- Utforska vidare (Länkar till filmer, poddar med mera – allt som inte kan ”läsas”). (Find out more)
- Publikation (Länk till originalartikeln, boken, rapporten eller filmen där forskningsresultaten presenteras). (Publication)
6. Publicering och spridning
Publicering: Görs löpande vartefter materialet är klart. Internt material publiceras i grunden samtidigt på svenska och engelska. Externt: Välj artikeltyp (artikel, forskarprofilen, krönika etc), skriv in nyckelord, tagga för var den ska visas på externa webben, område, fakultet och ämnesområde.
Spridning: Finns särskilda intressegrupper/organisationer som vi kan tipsa om artikeln? Hur sprider vi artikeln på sociala medier?
Olika artikeltyper
1. Nyhetsartikel
Längd: 1 800 till 3 000 tecken (inkl. ingress och mellanrubriker). Behövs mer utrymme än så är det bättre att dela upp innehållet i fler artiklar.
Rubrik och ingress: Jobba extra med rubriken, den ska innehålla ord som fångar innehållet och som underlättar att hitta artikeln vid en sökning. Undvik förkortningar och krångliga ord i rubrik. Var direkt och konkret. Ingressen ska fånga det viktigaste och locka till vidare läsning.
Lång livslängd: Undvik begrepp som ”idag” och ”igår”. Skriv hellre datum eller till exempel ”i början av maj”. Då blir inte artikeln ”gammal” så fort.
Bild: Antingen en bild som illustrerar det artikeln handlar om eller en porträttbild på den intervjuade. Bildformat externt: 630x350 pixlar i topp, i brödtexten ska det vara 300x300 pixlar eller 630x350 pixlar. Bildformat internt: 600x400 px för inledande bild.
Mellanrubriker: Ja, det ökar sökbarheten. Tänk på att dessa ska vara informativa och lyfta fram det mest intressanta i nästa stycke. Det är lämpligt med ungefär en mellanrubrik per 1 000 tecken.
2. Kort nyhetsartikel (typ notis)
Längd: Upp till 1 000 tecken (inkl. ingress)
Format: Rak nyhetstext.
Intervjuperson: Det är inte nödvändigt med citat i en notis.
Bild: Bild behövs internt om notisen ska kunna lyftas upp som puff i nyhetsvisningen.
3. Fråga-svar-artikel
Längd: Kring 2 500 tecken (inkl. ingress och mellanrubriker).
Format: Fråga-svar-artikel med 4–5 frågor. Använd brödtext+fetstil till frågorna. Svaret ska komma direkt under frågan, d v s ingen tomrad.
Rubrik: Antingen en rubrik som fångar det viktigaste (som i en vanlig nyhet) eller ett citat eller påstående från intervjupersonen inom citattecken. Även citatet bör hjälpa målgruppen att förstå vad artikeln handlar om.
Ingress: Inleds med det viktigaste, och en presentation av intervjupersonen. Första frågan inleder brödtexten, ska alltså inte stå i ingressen.
Bild: Porträttbild på personen. Externt: Breddarbild (630x350 pixlar) i topp eller (om du lägger en annan bild i topp) en liten porträttbild (300 pixlar) som placeras till höger precis under ingressen. Internt: 600x400 pixlar för inledande bild.
4. Längre artikel – fördjupning eller reportage
Längd: 4 000–7 000 tecken (inkl. ingress och mellanrubriker).
Flera intervjupersoner: För en så lång artikel krävs oftast att fler än en person kommer till tals. Artikeln kan ge flera olika perspektiv på en inledande fråga eller ett problem, såsom psykisk ohälsa, lika villkor på universitetet eller klimatomställningen. Det kan också vara ett reportage, där man pratar med flera olika personer på plats.
Mellanrubriker: Ja, det ökar sökbarheten. Tänk på att dessa ska vara informativa och lyfta fram det mest intressanta i nästa stycke. Det är lämpligt med ungefär en mellanrubrik per 1 000 tecken.
Flera bilder: Ju längre texten är, desto viktigare med flera bilder. Om flera personer intervjuas kan det vara bra med små porträttbilder där de kommer in i artikeln. Gärna en genrebild i topp, eller en bild som på de som intervjuas i artikeln. Kanske har intervjupersonerna egna bilder som kan användas? (Externa format: 630x350 pixlar i topp, 300x300 för porträtt, annars 630x350 i brödtexten. Interna format: 600x400 pixlar för inledande bild).
För ett bildreportage, se till att 3–4 bilder är med i artikeln, och att bilderna är varierade, från översiktsbilder, till detaljbilder och porträtt. Gärna bilder där det händer saker – med rörelse och liv. Externt: Tänk på att inte lägga bilden i anslutning till en mellanrubrik. Då uppstår en lucka i brödtexten.
5. Profilen/Forskarprofilen
Längd: 4 000–6 000 tecken (inkl. ingress och mellanrubriker). + faktaruta.
Fokus i artikeln: Profilen (internt): Fokus på personen och vad de arbetar med. Forskarprofilen (externt): Personporträtt som berättar om forskningen men också om personen bakom forskningen. Artikeln ska vara skriven på ett lättillgängligt och intresseväckande sätt.
Bild: En ”breddarbild” som visar personen i miljö (externt 630x350 pixlar, internt 600x400 pixlar). Externt: I texten ryms även en porträttbild (300x300 pixlar) och kanske även en till breddarbild (630x350 pixlar).
Mellanrubriker: Ja, det ökar sökbarheten. Tänk på att dessa ska vara informativa och lyfta fram det mest intressanta i nästa stycke. Det är lämpligt med ungefär en mellanrubrik per 1 000 tecken.
Faktaruta: Personliga frågor, till exempel: Titel – Just nu/Forskar om – På fritiden – Dold talang – Gör mig glad – Gör mig arg. Anpassa gärna med egna frågor som passar just den här intervjupersonen!
Läs mer (externt): 2–5 länkar till forskningsartiklar och andra artiklar kring samma ämne. Kan även vara pressmeddelanden.
6. Krönika
Längd: 2 500–4 000 tecken (inkl. ingress).
Format: Personligt skriven text som ska vara baserad i kunskap men kan gärna vara rolig och uttrycka åsikter. Lättläst, inte för detaljerad och faktatyngd.
Fokus i krönikan: Internt ska krönikan ta upp interna villkor, förutsättningar, universitetsgemensamma frågor, arbetsmiljö eller vara en mer anekdoktisk betraktelse av universitetets inre liv. Externt ska krönikan ta upp aktuella frågor som är relevanta för många, gärna med koppling till forskningen.
Mellanrubrik: Används inte. Istället inleds några stycken (med ungefär samma avstånd som mellanrubriker – cirka 1 000 tecken) med 3–4 ord i fetstil.
Bilder: Externt: Porträttbild av forskaren (format 300x300 pixlar), breddarbild som beskriver ämnet (format 630x350). Använd gärna arkivbild och bild från Matton. Internt: Porträttbild av krönikören (format 600x400 pixlar) alternativt kan en ämnesbild läggas överst (600x400) och en porträttbild i texten.