Frågor och svar med anledning av kriget i Ukraina
Universiteten i Ukraina har stängt och i Sverige har regeringen uppmanat lärosäten att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus. Det här kan väcka frågor om vilka konsekvenser som uppstår för personer som är verksamma vid Uppsala universitet.
Frågor och svar gällande:
Allmänt
Hur många medarbetare vid Uppsala universitet kommer från Ukraina, Ryssland och Belarus?
Uppsala universitet har medarbetare från många olika länder. Eftersom universitetet inte registrerar medarbetares härkomst eller medborgarskap går det inte att ange exakt hur många personer det rör sig om.
Vilket stöd finns för medarbetare som mår dåligt av den pågående konflikten?
Vid kriser är det i grunden de ordinarie funktionerna som också hanterar både krisfrågorna och det extrastöd som behövs. För medarbetare inklusive doktorander kan det innebära att ta kontakt med sin närmaste chef. Medarbetare kan också vända sig till företagshälsovården som erbjuder professionellt stöd för att hjälpa medarbetare som upplever stress eller psykisk ohälsa.
På universitetsgemensam nivå har det tillsatts en krisgrupp för att koordinera arbetet i samband med invasionen av Ukraina och har kontakter med andra myndigheter som Länsstyrelse, Migrationsverket och Socialtjänsten.
Har det uppkommit konflikter mellan medarbetare vid några arbetsplatser inom Uppsala universitet?
Inte vad vi känner till. Den enskilde forskaren eller studenten kan inte hållas ansvarig för dessa länders agerande. Många forskare och studenter från Belarus och Ryssland tar med risk för sitt eget liv, starkt avstånd från dessa länders invasion av Ukraina och inskränkningar av demokratin. Blir det problem och konflikter på arbetsplatser kommer det att hanteras av respektive prefekt eller chef. De kan få stöd av universitetets HR-avdelning.
Försöker Uppsala universitet hjälpa situationen i Ukraina på något sätt?
Förutom att fortsätta med kärnuppgifterna utbildning, forskning och samverkan är universitetets viktigaste uppgift i det här läget att på alla sätt möjligt värna den fria forskningen. Den kunskap och expertis som universitetets forskare och lärare besitter är viktig i tider av konflikter och oro. Uppsala universitets forskare och lärare delar via journalister och andra plattformar med sig av sin kunskap till allmänheten och bidrar med fakta och analys till beslutsfattare. Forskning om demokrati, Ryssland och Östeuropa, kärnkraft och kärnvapennedrustning är exempel på områden som är mer aktuella än någonsin. Vi samverkar också nationellt med andra universitet och högskolor inom SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och internationellt inom bland annat The Guild, Coimbra och Europauniversitetet Enlight.
Kommer universitetet att arrangera några insamlingar till förmån för Ukraina?
Universitetet har inte det uppdraget och kan bara hjälpa till med insatser på förfrågan från annan myndighet. Enskilda anställda och studenter som vill bidra med hjälp och stöd i den uppkomna krisen uppmanas vända sig till etablerade insamlings- och biståndsorganisationer. Universitetet undersöker möjligheten att eventuellt använda verksamheten med fundraising i den uppkomna situationen.
Planeras för att flytta verksamhet från Campus Gotland till fastlandet i och med att Gotland är ett viktigt militärstrategiskt mål i Östersjön?
I dagsläget fortsätter verksamheten som planerat, Uppsala universitet som myndighet har inte fått något uppdrag från regeringen att flytta verksamhet eller övergå till distansundervisning.
Utbildning
Kan jag fortsätta / avsluta mina nuvarande studier i Ukraina vid Uppsala universitet?
Vi antar inte nya studenter till pågående kurser och program och de flesta av våra utbildningar ges på svenska. Vi har dock ett antal internationella kandidat- och masterprogram. Antagningen till dessa program för hösten 2022 har redan stängt, men ansökningen till hösten 2023 öppnar i mitten av oktober 2022.
Ukrainska studenter som redan bor i Sverige kan kontakta studentservice@uu.se för mer information om möjliga studiealternativ.
Kan en student från Ukraina slippa betala studieavgift i Sverige?
Det beror på, läs mer på mp-sidan om studieavgifter.
Hur många studenter från Ukraina, Ryssland och Belarus finns vid Uppsala universitet?
Uppsala universitet har studenter från många olika länder. Eftersom universitetet inte registrerar studenters härkomst eller medborgarskap går det inte att ange hur många studenter det rör sig om.
Hur många studenter från Uppsala universitet befinner sig just nu i Ukraina, Ryssland eller Belarus?
Universitetet har kontakt med samtliga studenter som studerar via universitetets universitetsgemensamma utbytesavtal och ingen befinner sig just nu på plats.
Vad händer nu med studenter från Ryssland och Belarus?
Studenter som är här kan fortsätta studera, det är viktigt att skilja mellan personer och samarbeten med statliga institutioner.
Kommer studenter från Ryssland och Belarus kunna söka utbildningar vid Uppsala universitet till nästa termin?
Universitetets antagning fortsätter som vanligt och studenter från Ryssland och Belarus kan alltså bli antagna till hösten. Om reglerna för uppehållstillstånd ändras kan det påverka olika personers möjligheter att studera i Sverige.
Blir det olika för studenter som ansöker på egen hand (sk freemovers) och studenter som planerat att komma till universitetet via olika former av utbytesavtal?
Uppsala universitet har för närvarande fryst flera studentutbytesavtal med Ryssland och Belarus. Det innebär att det för närvarande inte kan komma några fler studenter från de länderna via studentutbytesavtal. För freemovers som kommer till universitet för att studera utanför ett studentutbytesavtal gäller att de måste kunna få uppehållstillstånd och betala för sina studier.
Vilket stöd finns för studenter som mår dåligt av den pågående konflikten?
Vid kriser är det i grunden de ordinarie funktionerna som också hanterar både krisfrågorna och det extrastöd som behövs. För studenter kan det innebära att ta kontakt med studievägledare. Studenter kan också vända sig till Studenthälsan som erbjuder professionellt stöd genom individuella samtal med studenter och för att stödja deras psykiska välbefinnande. Universitetskyrkan erbjuder också stöd i form av enskilda samtal. Universitetskyrkan finns även i Visby.
Hur drabbas studenter från Ryssland och Belarus ekonomiskt?
Rådande ekonomiska sanktioner kan göra att studenter från Ryssland och Belarus får svårt att betala sin studieavgift och sitt uppehälle i Sverige. Universitetet arbetar på lösningar tillsammans med Uppsala kommun och region Gotland för de individer som är drabbade.
Kan universitetet hjälpa studenter från Ukraina ekonomiskt?
För studenter från Ukraina undersöker universitetet möjligheten att ta fram riktade stipendier.
Kan universitetet hjälpa studenter som fått sina tillgångar frysta i sanktionerna mot Ryssland och Belarus?
Uppsala universitet är en myndighet och får inte ge bort sina tillgångar, varken egendom eller pengar. I nuläget får universitetet hänvisa till andra organisationer - Uppsala kommun, Region Gotland och frivilligorganisationer. Studenter som befinner sig i Sverige och inte har tillgång till sina pengar kan kontakta socialtjänsten.
Forskning
Hur drabbas forskare från Ryssland och Belarus ekonomiskt?
Universitetet får inte betala lön eller ersättning till banker i Ryssland eller Belarus. Det innebär att för medarbetare vid universitetet som har bankkonton i Ryssland eller Belarus kan universitetet inte betala ut lön eller ersättning.
Kan universitetet hjälpa forskare från Ukraina ekonomiskt?
För forskare från Ukraina undersöker universitetet möjligheten att ta fram riktade stipendier. Flera forskningsfinansiärer har tagit initiativ till anslag och stipendier till forskare från Ukraina som kommer till Sverige. Information kommer att publiceras i medarbetarportalen.
Vilka forskningssamarbeten har Uppsala universitet med Ryssland och Belarus?
Uppsala universitet har en handfull forskningssamarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus. Till exempel inom ramen för Baltic University Programme. Dessa samarbeten kommer nu att frysas. Det omfattar sex ryska universitet och sex universitet från Belarus. Samarbetet med övriga universitet i nätverket fortsätter.
Hur påverkas samarbeten som pågår direkt mellan enskilda forskare (inte reglerade i avtal mellan universitet)?
Samarbeten och kontakter mellan enskilda forskare behöver prövas från fall till fall. Alla forskare med samarbeten med Ryssland eller Belarus behöver noga se över sina samarbeten. En bedömning ska göras i fall till fall mot en säkerhetsbedömning. De enskilda forskarna och forskargrupperna ansvarar för bedömningen och kan samråda med prefekt eller närmaste chef. Stöd finns att få på säkerhetsavdelningen. Inga betalningar får göras till ryska eller belarusiska banker.
Hur påverkas forskningsprojekt som har finansiering från EU?
EU har fryst samarbeten med Ryssland och Belarus så projekt med parter därifrån kan komma att påverkas på olika sätt.
Hur kommer de sanktioner som införts av regeringen och andra aktörer påverka forskningen?
Det kommer att påverka men i dagsläget vet vi inte exakt hur och i vilken omfattning. Det är svåröverskådligt, många forskningsprojekt är oerhört komplexa med samarbeten, utrustning och annan infrastruktur från en mängd platser runt om i världen. Ett speciellt problem i sammanhanget är de doktorander som är beroende av utrustning och infrastruktur som i sin tur forskare i Ryssland eller Belarus arbetar med.
Hur arbetar Uppsala universitet för att stötta forskare från Ukraina?
Universitetet förbereder sig för att ta emot forskare från Ukraina. Universitetet samarbetar till exempel med organisationen Scholars at Risk som arbetar för att hjälpa forskare som av olika anledningar inte längre kan vara verksamma i sina hemländer. Universitetet undersöker också möjligheten att rikta stipendier av egna medel till forskare från Ukraina. Flera forskningsfinansiärer har tagit initiativ till olika typer av anslag och stipendier som kan nyttjas av forskare från Ukraina som kommer till svenska lärosäten.
Finns några konkreta exempel på vad Uppsala universitet gör för att hjälpa forskare från Ukraina?
Vi samarbetar med Uppsala kommun och med Region Gotlands organisation. Individer kan ha mycket olika behov.
Måste ryska och belarusiska forskare ta avstånd från Ryssland/Belarus för att få vara kvar vid Uppsala universitet?
I Sverige råder demokrati vilket innebär åsikts- och yttrandefrihet. Universitetet ägnar sig inte åt åsiktsregistrering.
Är det tillåtet att ta emot gästforskare från Ryssland?
Det kan vara lämpligt att i nuläget inte inleda några nya samarbeten och inte ta emot några nya gästforskare från Ryssland eller Belarus. Samarbeten och kontakter mellan enskilda forskare behöver prövas från fall till fall och alla forskare med samarbeten med Ryssland eller Belarus behöver noga ser över sina samarbeten.
Kan universitetet köpa utrustning (böcker, forskningsmaterial etc) från Ryssland eller Belarus?
EU:s sanktioner mot Ryssland innebär ett visst exportförbud men inget importförbud. Samtidigt har Sveriges utbildningsminister uppmanat alla lärosäten att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus. Import från ickestatliga organisationer i Ryssland och Belarus omfattas därför inte av de sanktioner som EU och regeringen har infört i dagsläget.
Kan universitetet hjälpa forskare som fått sina tillgångar frysta i sanktionerna mot Ryssland och Belarus?
Sanktionerna drabbar enskilda forskare från Ryssland och Belarus. Uppsala universitet är en myndighet och får inte ge bort sina tillgångar, varken egendom eller pengar. I nuläget får universitetet hänvisa till andra organisationer - Uppsala kommun, Region Gotland och frivillighetsorganisationer.
Chefer och prefekter
Vad erbjuder universitetet för stöd för chefer i att hantera krissituationer?
Chefsutvecklarna vid universitetsförvaltningen kan kontaktas för individuellt stöd chefsstöd i att hantera frågor som kan dyka upp i ledarskapet. Det kan till exempel handla om att bemöta studenter med oro eller egna krigsupplevelser och hantera spänningar som kan uppstå mellan medarbetare eller olika grupper. Det finns också möjlighet att vid behov anlita upphandlat externt chefsstöd.
Kontakt: chefsutveckling@uu.se
Chefer och prefekter kan få psykosocialt krisstöd via en extern leverantör dygnet runt alla veckodagar. Möjligheterna består av handledning i krissituation, avlastande samtal med drabbade medarbetare eller grupper och uppföljning efter en kris. Kontakt med leverantören sker via Tjänsteman i beredskap.
Externt krisstöd (medarbetarportalen)
Universitetsförvaltningen planerar också tillsammans med extern leverantör av psykosocialt krisstöd workshops på temat ”Att leda i oro och kris” vecka 11 och 12 för prefekter och chefer i krisbemötande och krishantering. Inbjudan kommer att skickas ut till berörda.