Vad kan du som chef göra?
Det är viktigt att vara uppmärksam på hur medarbetarna mår, som ett led i arbetsmiljöarbetet. Ett ökat hemarbete innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. Det kan vara en riskfaktor för den som tidigare haft ett alkoholmissbruk, lider av psykisk ohälsa eller är utsatt för hot och våld. Chefer kan under dessa omständigheter – vid ökad grad av hemarbete – behöva ha en tätare kontakt än vanligt med medarbetarna, för att fånga upp tidiga signaler på ohälsa. Genom att vara uppmärksam och våga ställa frågor kan du också bidra till att minska risken för att någon medarbetare far illa i sin hemmiljö, vilket i sin tur även kan få konsekvenser för arbetsförmågan. Att uppmärksamma våld i en nära relation handlar i första hand om att ha ett personalpolitiskt perspektiv där omtanke om medarbetaren är i fokus.
Tecken på utsatthet
Följande förhållanden kan vara tecken på att en medarbetare är utsatt för våld eller hot om våld. Det finns inga symtom eller tecken som entydigt talar för detta. Signaler som dock bör leda till att tanken väcks och frågor ställs är bland annat följande:
- upprepad korttidsfrånvaro
- minskad ork och arbetsinsats
- långtidssjukskrivning utan känd orsak
- svårighet att ändra schema eller byta arbetspass
- svårighet att delta i aktiviteter utöver arbetstid
- partnern hämtar och lämnar alltid vid arbetet
- tät telefonkontakt med partnern under arbetspasset
- stort ansvar för hem och partner/barn
- partnern är överbeskyddande och kontrollerande
- avsaknad av umgänge med släkt och vänner
- återkommande smärta som inte orsakas av ett identifierat problem
- ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter, ätstörningar/matsmältningsproblem eller missbruk
Vid misstanke om utsatthet - samtal med medarbetaren
Vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld bör du ta upp dina misstankar med medarbetaren och fråga hur denne mår, hur det fungerar på arbetet och vilket stöd som eventuellt skulle kunna behövas.
Om situationen är akut behöver du ta hand om den våldsutsatta medarbetaren och fråga rakt på sak om hon eller han blivit slagen, knuffad, sparkad och så vidare. Vidta därefter åtgärder beroende på situationen.
Om den våldsutsatta är i behov av en rehabiliteringsutredning finns det alla möjligheter för dig som chef att ställa frågor kring hälsa, hemförhållanden och relationer på ett naturligt sätt. Det ger signaler om att du ser medarbetaren. Att ställa frågor och ingripa i tid är att bry sig om.
Här är några saker som du kan tänka på inför och under samtalet:
- Kom ihåg att du inte behöver kunna allt för att ställa frågor och inleda ett samtal. Däremot är det viktigt att förmedla i samtalet att det finns stöd och hjälp att få. Samtalet i sig är viktigt för medarbetaren och för att denne ska uppleva en trygg arbetsplats.
- Välj en lugn och ostörd plats där ni på ett respektfullt sätt kan samtala utifrån det du ser och upplever. Om ni träffas digitalt, se till att du inte kan bli störd under samtalet. Försök också försäkra dig om att medarbetaren kan ta samtalet enskilt/ostört.
- Förbered dig så att du kan ta emot och hantera det svar du eventuellt får.
- Var noga med att betona att du frågar av omtanke.
- Tänk på att ett gott bemötande är en förutsättning för att den våldsutsatta ska känna tillit och våga berätta om sin utsatta situation.
- Lyssna aktivt, fråga och tro på medarbetarens berättelse. Ifrågasätt inte det medarbetaren berättar för dig. Den som utsätts för våld känner ofta skuld och skam. Sådana känslor förstärks om du ifrågasätter det som hänt. Känslor gentemot förövaren är vanligen dubbla hos den som är utsatt, ofta finns känslor kvar och kanske finns det också gemensamma barn.
- Tänk på hur du uttrycker dig, och vad ditt kroppsspråk säger. Människor i kris kan reagera mycket olika, var därför lyhörd för personens behov.
- Boka tid för ett uppföljande samtal. Det kan behövas flera samtal då det kan vara svårt för en våldsutsatt person att berätta om sin situation. Det är också viktigt att följa upp situationen för den drabbade.
Du kan inleda samtalet med att berätta att du har uppmärksammat att din medarbetare har ett förändrat beteende och signalerar att något inte är bra. Tala om vad du har sett, vad som gör dig oroad eller fundersam, vilka konsekvenser du ser på/i arbetet. Betona gärna att samtalet sker av omtanke.
Följande frågeställningar kan vara användbara under samtalet:
- Hur trivs du på jobbet?
- Exempel om medarbetaren sällan deltar vid gemensamma aktiviteter: Hur trivs du med dina kollegor?
- Bor du eller har du bott tillsammans med någon?
- Hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation?
- Hur ser du på att arbeta hemifrån?
- Får du ta ett stort ansvar för hus, hem, partner och barn?
- Har du under den senaste tiden varit utsatt för något som fått dig att känna dig rädd, orolig eller kränkt?
- Har någon behandlat dig fysiskt eller psykiskt illa på arbetet eller hemma?
- Har du blivit knuffad, hotad, slagen eller liknande någon gång?
- Är du rädd för någon?
- Ett annat sätt att fråga kan vara att beskriva vad våld kan vara, för att sedan ställa en uppföljande fråga kring om personen varit med om det. Exempel: Personer kan utsättas för olika typer av negativa handlingar från den person man lever tillsammans med. Det kan exempelvis handla om slag, sparkar, kontroll av till exempel telefon, mail eller ekonomi, att styra till exempel klädsel och vilka vänner man får träffa, ta sönder tillhörigheter, hot eller sexuella handlingar man inte känner sig bekväm med. Är det något du känner igen dig i/ är det något som du har varit med om?
- Utifrån min upplevelse av situationen känner jag mig orolig för dig; finns det något jag kan göra?
- Vad skulle du vilja att jag gör nu, när jag känner till din situation?
Om medarbetaren inte vill berätta
Det är inte ovanligt att den utsatta förnekar våldet. Då är det viktigt att inte pressa eller tvinga medarbetaren att berätta. Om medarbetaren inte vill berätta så behöver denne inte göra det. Du har gjort mycket om du visar att du tror på din medarbetare, om och när denne anförtror sig till dig.
Länkar till övriga sidor om våld i nära relationer:
Våld i nära relationer (landningssida)
Vad är våld i nära relationer?
Hur vanligt är våld i nära relationer?
Vad kan våld i nära relationer få för konsekvenser?
Hur gå vidare? Stöd från andra aktörer
Här finns all information samlat i ett dokument (pdf-format)