Skrift. examination av annan teoretisk kunskap – hemtentamen
Skriftlig examination av annan teoretisk kunskap än faktakunskaper är svårare att hantera genom quiz. För lärandemål som handlar om förståelse och förmåga såsom ”förklara, utveckla, sammanfatta, relatera, kombinera, differentiera, kritisera och motivera” lämpar sig istället provtyper där tentanden kan utveckla sina svar.
Exempel på provformer för detta är hemtentamen, reflektionsuppgifter, recensioner och referat, olika slags essäfrågor, beräkningar och kalkyler, skrivande av olika slags vetenskapliga texter, självständiga arbeten men också muntliga examinationer och vid skriftliga prov på distans. I en hemtentamen utformas frågor och uppgifter på ett sådant sätt att själva tentamenstillfället i sig inbjuder till kunskapsutveckling och fördjupning.
Hemtentamen lämpar sig bäst för mer komplexa och problematiserande frågor som kräver analys och/eller syntes för att kunna besvaras. Detta är lämpligt inte minst där kursmålen innehåller färdigheter som till exempel förmåga att analysera, syntetisera och/eller göra bedömningar.
Hemtentamen ska generellt betraktas som öppenbokstentamen (”open book exam”), det vill säga ett provtillfälle där tentanden i princip har tillgång till alla typer av hjälpmedel. Av instruktionen bör framgå om endast vissa specifika källor får användas som referens.
Vid hemtentamen är det omöjligt att kontrollera om tentander samarbetar och därför är det lämpligt att avstå från den typen av begränsningar i instruktionen. Djupinlärning främjas dessutom av samarbete genom kollektivt lärande. Viktigt är dock att svaren är individuellt utformade och individuellt inlämnade så att examinator kan bedöma varje individ för sig.
Formulerandet av uppgifter
Vid hemtentamen har tentanderna tillgång till kurslitteratur och dessutom all information på internet, vilket gör att vissa frågor lämpar sig bättre än andra för denna examinationsform.
Det är viktigt att formulera frågan så att svaret visar tentandens faktiska kunskaper och inte deras förmåga att leta upp rätt svar i en bok eller på nätet. Rena faktafrågor lämpar sig därför inte för hemtentamen. Frågorna kan exempelvis utgå från tillämpningar där tentanden måste ha korrekta faktakunskaper som grund eller så kan uppgiften kompletteras med ett rent faktakunskapstest (skriftligt eller muntligt) om kursplanen tillåter det.
Några tips på utformande
För att kunna bedöma tentandernas förståelse behöver frågan sättas in i en kontext, en situation eller avse ett problem som behöver lösas. Använd gärna verb som illustrerar vad tentanden förväntas göra, till exempel ”analysera, jämför, förklara, applicera, organisera, exemplifiera, strukturera, bedöm” och liknande. Det är bra att variera utformningen av frågorna.
Även vid examination på distans är det viktigt att blanda frågetyper så att både detaljkunskap och helhetsförståelse ska prövas. Ett alternativ är att skapa väl genomtänkta MCQ-frågor (Multiple Choice Questions).
För att minska risken för otillåtet samarbete vid examinationen kan slumpfunktionen för både frågor och svarsalternativ vid MCQ användas. Vid användning av MEQ (Modified Essay Questions, så kallad ”vändtenta” eller ”bläddertenta”) – vilket innebär att tentanden inte kan gå tillbaka till föregående frågor och justera sitt svar i efterhand – är det däremot viktigt att frågorna kommer i rätt ordning.
För att pröva djupare förståelse vid MCQ-frågor kan ”distraktorer” (”distractors”) användas i svarsalternativen för att försvåra gissningar. Ett annat sätt är att konstruera svaren så att alla alternativ verkar rimliga vid ett första påseende och kräver faktakunskap för att kunna urskilja det rätta alternativet.
Det är inte tillåtet att höja kravet för att erhålla godkänt betyg med motivering att tentander har tillgång till hjälpmedel.