Tillbaka

Undervisningens mål

Undervisningens mål

Det går att ställa två helt avgörande frågor när det gäller undervisningens mål: 1) Vem ska bestämma målen? 2) Vilka ska målen vara?

Vi har analyserat hur dessa frågor behandlas i 75 högt citerade översikter över forskning om undervisningssätt/undervisningsmetoder (se referenser och länkar nedan).

Det bör poängteras att översikterna överlag är mycket noggrant genomförda och publicerade i tidskrifter med gott renommé såsom exempelvis Review of Educational Research.

Vad har vi kommit fram till? Innan den frågan besvaras kan det vara intressant att se hur de två frågorna ovan besvaras i den svenska skolan.

Ett brett uppdrag fastställt på politisk väg

Utan tvekan är det ett brett uppdrag som formuleras för den svenska skolan i Skollagen. Jag har tidigare identifierat sju centrala uppdrag för skolan:

· Ett kunskapsuppdrag som innefattar lusten att lära

· Ett uppdrag som handlar om överföring av värden och fostran till demokrati

· Ett kompensatoriskt uppdrag

· Ett uppdrag som handlar om utveckling av dygder (t.ex. ansvar); formuleringar om personlig utveckling kan möjligen ses som en del av detta uppdrag eller som ett uppdrag i sig

· Främjande av personlig utveckling

· Främjande av gemenskap

· Främjande av hälsa

Detta breda uppdrag har fastställts av politiker och specificeras närmare i läroplaner, allmänna råd från myndigheter mm. Eftersom utbildningen till mycket stora delar realiseras i undervisningen kan vi förvänta oss att de ovan nämnda målen också är centrala för denna.

Det kan, åtminstone på ytan, verka ganska tydligt vad som är målen för den svenska skolan och också vem som bestämmer över målen. Hur behandlas då dessa frågor om makt och mål i den forskning vi analyserat?

Ett något oväntat resultat

Vi förväntade oss att dessa översikter om arbetssätt/metoder i undervisningen skulle innehålla reflekterande avsnitt om skolans mål och om hur den metod/det arbetssätt som undersökts relaterar till dessa mål. Vidare förväntade vi oss att översikterna skulle hänvisa till styrdokument av olika slag såsom lagar, läroplaner, dokument från professionella organisationer mm.

Vi blev således förvånade då endast ungefär en femtedel av forskningsöversikterna explicit behandlade frågan om skolans mål. Vidare var det endast en femtedel av översikterna som orienterade sig mot styrdokument. Endast sex av de 75 översikterna behandlade både frågan om skolans mål och relaterade till styrdokument.

I vår diskussion i artikeln pekar vi på detta som en uppenbar brist i forskningsfältet. Vi anför tre argument för varför det är viktigt för forskningsöversikter om metoder/arbetssätt i skolan att explicit förhålla sig till skolans uppdrag och de dokument som på olika sätt reglerar verksamheten.

För det första finns det delade meningar om vilka målen är. Därför är det viktigt att vara tydlig kring valet av mål, att motivera varför mål valts samt att diskutera konsekvenserna av detta val för översikten.

För det andra fastslås ofta mål för undervisningen i olika former av styrdokument och då är det viktigt i forskningen att förhålla sig till dessa för att tydliggöra sin position; ser man som sin uppgift att underlätta för lärare och andra att nå de mål som fastslagits i olika former av styrdokument? Ser man på dessa mål som illegitima och menar att undervisningens ska ha andra mål?

För det tredje innebär kan ett ökat fokus på undervisningens mål fördjupa diskussionen om utbildningens roll i samhället.

Ett (kanske) mer väntat resultat

Även om det alltså är sällsynt att explicit förhålla sig till skolans mål i översikterna är det uppenbart översikterna ändå orienterar sig mot mål för undervisningen. Tydliga exempel på detta är kvantitativa studier av arbetssätt där de beroende variablerna speglar vad man menar är centralt för arbetssättet/metoden att uppnå.

I analysen av hur undervisningens mål framträdde i översikterna skilde vi på fyra typer av mål: a) kunskaps/kognitiva mål (till exempel resultat på kunskapstest, utveckling av metakognitiv förmåga) b) mål som handlar om att utveckla personliga egenskaper (till exempel engagemang, ansvar, kreativitet) c) sociala mål (till exempel empati, kommunikation, relationer) och d) demokratimål (till exempel kunskap om demokrati, förberedelse för medborgarskap, utveckling av gemenskaper (communities) i klassrummet).

Vidare analyserade vi huruvida ett visst mål sågs som ett medel för att uppnå ett annat mål, snarare än att ses som ett mål i sig. Ett exempel på detta är om vi ser kommunikation mellan elever som något som förbättrar kunskapsutvecklingen, snarare än att sådan kommunikation är eftersträvansvärd i sig. Varje översikt tilldelades således ett antal koder beroende på vilka mål för undervisningen som kunde återfinnas i artikeln och om ett mål snarast sågs som ett medel för ett annat mål.

Inte oväntat dominerade kunskaps/kognitiva mål, vilka utgjorde ett huvudmål i ca 4 av 5 av översikterna och sågs som ett medel i endast ca en av tio artiklar. Utveckling av personliga egenskaper utgjorde ett huvudmål i ca en tredjedel av översikterna och sågs som ett medel för andra mål i ytterligare ca 1/3. Bara en artikel av sju identifierade sociala mål som huvudsakliga mål för undervisningen medan ca en tredjedel identifierade sociala mål som medel för att uppnå andra mål. I endast fem av de 75 översikterna identifieras demokratiska mål som huvudmål. Personliga mål och i än högre grad sociala mål sågs ofta som medel för att uppnå kunskaps/sociala mål snarare än som mål i sig. 

Slutsatser

Det är kanske framförallt två slutsatser som kan dras av det ovanstående.

För det första att det är viktigt att översikter i högre grad än tidigare explicit lyfter fram vad som ses som undervisningens mål och att dessa sätts i relation till styrdokument och liknande.

För det andra att det är viktigt att kritiskt analysera de undervisningsmål som tas som mer eller mindre för givna i forskningen.

I artikeln diskuterar vi således utfallet av undersökningen bland annat i ljuset av motsättningen mellan Deweys och Thorndykes undervisningsideologier.  Medan den förre såg utbildning och undervisning som en förberedelse för och ett fördjupande av demokratin såg den senare utbildningen ur ett mer instrumentellt perspektiv, där det till stora delar handlar om att uppnå i förväg uppställda mål.

Flera har konstaterat att Thorndyke gick segrande ur denna strid på den amerikanska arenan vilket också visar sig i våra analyser, då amerikanska undersökningar dominerar materialet. Det är nog inte särskilt kontroversiellt att påstå att denna instrumentalitet också fått ett ökat spelrum i svensk skola.

Avslutningsvis kan konstateras att det är lätt att se den omedelbara relevansen av vår analys av undervisningens mål för det arbete med systematiska forskningsöversikter som genomförs av Skolforskningsinstitutet.

 

Referenser och länkar:

 

Artikel som denna blogg bygger på:

Nilholm, C., Sundberg, D, Forsberg. E., Hirsh, Å. och Román, H. (2021) The aims and meaning of teaching as reflected in high-impact reviews of teaching research. Teaching and teacher education, 107. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X21002134

Artiklar där samma datamaterial analyseras:

Román, H., Sundberg, D., Hirsh, Å,. Forsberg, E. och Nilholm, C. (2021) Mapping and analysing reviews of research on teaching, 1980-2018, in Web of Science: An overview of a second-order research topography. Review and Education.
https://bera-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/rev3.3258)

Hirsh, Å., Nilholm, C., Roman, H., Sundberg, D. och Forsberg, E. (2020) Reviews of teaching methods – which fundamental issues are identified? Educational Inquiry.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20004508.2020.1839232

Artiklarna är skrivna inom ramen för forskningsprojektet ”Forskning om undervisning – kartläggning och analys av forskningslandskap” finansierat av Vetenskapsrådet. Länk till projektets hemsida om reflekterande översikter:

https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/smart/

kommentarer
Lägg till kommentar
Claes Nilholm
Skickat 2023-03-23 10:27.
Tack för fin komplimang. De artiklar vi skrivit i projektet (om det är dessa du syftar på) är publicerade i tidskrifter som är "referee-granskade". Det betyder att de granskas av andra forskare där de vid granskningen inte vet vem som skrivit artikeln och där vi heller inte vet vem som granskar. I normalfallet är det 2-3 sådana anonyma bedömningar som ligger till grund för om en tidskrift accepterar artikeln eller inte.
Susanna
Skickat 2023-03-22 11:46.
Njuter att läsa det du skriver, ska nu under våren skriva min första uppsats, undrar vilka av dina artiklar är "granskade" om ni alla...lol Beklagar min okunnighet/susanna