Tillbaka

Inkludering - bättre teorier behövs

Inkludering - bättre teorier behövs

Det kan tyckas konstigt att vi har så lite kunskap om hur skolmiljöer ska utvecklas så de bli mer inkluderande för alla elever nu när det gått 26 år sedan publiceringen av Salamanca-deklarationen.

I en forskningsartikel som just publicerats (se länk nedan) försöker jag argumentera för hur vi ska kunna få mer kunskap om hur sådana miljöer ska skapas. Jag avser att något utveckla resonemanget i artikeln i den här bloggen.

Först vill jag dock förklara för läsaren vad det är för en typ av artikel. Den i särklass vanligaste artikeln inom utbildningsvetenskaplig forskning rapporterar utfall i empiriska undersökningar och sätter detta utfall i ett forskningssammanhang.

Ibland sammanställs empirisk forskning i forskningsöversikter. Mer sällan, men inte mindre viktigt, kan forskningsöversikter handla om hur begrepp/teorier/metoder används inom ett forskningsområde.

Artikeln som jag skrivit är inget av detta utan är en positioneringsartikel. I en sådan artikel försöker man sätta ett ljus på hela forskningsfältet, värdera det och försöka se utvecklingsvägar för framtida forskning. På så sätt bärs en positioneringsartikel upp av vad som i bästa fall är en tydlig argumentationslinje.

Utgångspunkten för argumentationen i artikeln är att det råder en brist på empiriskt grundade teorier vad gäller hur mer inkluderande miljöer som omfattar alla elever kan skapas på system-, skol- och klassrumsnivå.

Utgångspunkten för mitt resonemang är socialpsykologen Lewins idé att ”there is nothing as practical as a good theory”, vilket omvänt innebär att om en teori inte är användbar så är det inte en bra teori. Liknande idéer går också att återfinna hos Dewey och inom pragmatismen mer generellt.

Alla som är bekanta med inkluderingsområdet vet att där inte råder någon brist på teorier, varför är de då inte tillräckliga när det gäller att utveckla en inkluderande skola som omfattar alla elever?

Begränsade och elaborerade teorier

I artikeln argumenterar jag för att två olika typer av teorier dominerar inom inkluderingsområdet. Å ena sidan finns vad som benämns som begränsade teorier, vilka fokuserar sambandet mellan variabler. Exempel på frågor som ställs i ett sådant perspektiv är: Vad påverkar lärares attityder till inkludering? Är inkludering effektivt?

Problemet med denna typ av teorier är att de är för generella (de-kontextualiserade) och ofta utgår från en traditionell syn på specialpedagogik, där fokus endast är på elever i behov av särskilt stöd och inte på att inkluderingen omfattar alla elever.

Å andra sidan finns det jag kallar elaborerade teorier. Den kanske intressantaste teoretikern i forskningen om inkludering är enligt min uppfattning Thomas Skrtic och jag väljer att i artikeln diskutera hans teorier som ett exempel på elaborerade teorier (det finns många andra exempel).

Elaborerade teorier innefattar, till skillnad från begränsade teorier, komplexa beskrivningar av hur olika nivåer och processer i utbildningssystemet och skolan förhåller sig till varandra. Problemet med dessa teorier, vilket blir inte minst tydligt hos Skrtic, är att de inte provas i praktiken. Det blir på så sätt konstruktioner som ofta löser problem i teorin men vi vet inte vad det innebär, och vilka konsekvenser det får, om de prövas i praktiken.

Ett problem som rör båda typerna av teori är att det ofta inte är helt klart vad som avses med inkludering inom ramen för teorierna. Jag var ovan inne på att begränsade teorier ofta utgår från en syn på att inkludering endast handlar om elever i svårigheter. I min artikel är jag dock intresserad av teori som redskap att skapa inkluderande miljöer för alla elever.

Givetvis har en rad insikter nåtts och intressanta forskningsresultat erhållits inom ramen för dessa båda teorityper. Det jag menar i artikeln är dock att de behöver utvecklas för att bli bättre redskap för att skapa mer inkluderande miljöer.

Fallstudie som metod för att utveckla bättre teorier

En stor del av artikeln ägnas åt att förespråka fallstudier som ett sätt att utveckla teorier om inkludering. Jag har länge sett fallstudien som en metod som passar den komplexitet som utmärker utbildning och undervisning. Fallstudier har den fördelen att de a) kombinerar olika analysnivåer b) tar hänsyn till fenomens komplexitet c) inte gör våld på integriteten (helheten) i det studerade fenomenet och d) lämpar sig för teoriutveckling.

Fallstudier kan fokusera hela utbildningssystem, såsom i artiklar av typen ”Inclusive education in X” där X är ett land. De kan också fokusera skolor och klassrum. I båda senare fallen är det givetvis viktigt att kontextualisera studien i det utbildningssystem där studien genomförs.

Fallstudien lämpar sig för teoriutveckling eftersom den inte reducerar det sammanhang om vilket teorier ska utvecklas. Om jag till exempel vill göra en studie av ett klassrum som förefaller utvecklas sig i en inkluderande riktning är det bra att ta tidigare studier där teorier om hur en sådan utveckling går till som utgångspunkt. Genom en noggrann kartläggning av fallet kan sedan sådan teori utvecklas vidare och nyanseras.

Det är givetvis också fördelaktigt om fallstudier har en longitudinell dimension eftersom vi då har bättre möjligheter att analysera vilka faktorer som kan förklara utveckling av och tillbakagång i inkluderande processer.

I artikeln exemplifierar jag hur fallstudier kan användas för teoriutveckling med hjälp av Bengt och Elisabeth Perssons studier av inkluderingsprocesser i Essunga kommun och min och Barbro Alms studie av ett inkluderande klassrum .

Studierna väljs för att de utifrån mina utgångspunkter är centrala och viktiga för området. Jag argumenterar i artikeln för hur de i än högre grad än vad som varit fallet skulle kunna bidra till teoriutveckling. I båda studierna nämns en rad faktorer vilka förefaller ha haft betydelse för den inkluderande utvecklingen men vi behöver mer kunskaper om hur den typen av faktorer samverkar i den process som en inkluderande utveckling innebär.

När jag fick synpunkter från de reviewers som granskade artikeln för tidskriftens räkning beslöt jag att ta bort ett långt avsnitt där jag satte idén om inkludering i relation till den liberala demokratin. Inom ramen för en artikel ryms endast ett begränsat antal teman. Ett annat tema som jag inte kunde diskutera till fullo i artikeln rör frågan om vad teorier är och jag väljer därför att avsluta denna blogg med en diskussion om denna viktiga fråga.

Teorier finns i olika sammanhang

Inom det utbildningsvetenskapliga området kan det vara fruktbart att skilja på teorier om, för och i praktiken. Teorier om praktiken syftar till att förklara och öka förståelsen för varför praktiken ser ut som den gör. Ofta beskrivs dessa teorier som icke-normativa.

Teorier för praktiken syftar till att utveckla denna i önskad riktning. Vi kan se en analogi till dessa båda teorityper i den uppdelning som brukar göras mellan forskning om respektive forskning för skolan.

Utgångspunkten för min artikel är som nämnts Lewin´s maxim ”there is nothing as practical as a good theory”. Denna utgångspunkt bryter på ett sätt ner skillnaden mellan teorier om och för praktiken och innebär att teorier om praktiken också bör prövas för sin användbarhet.

Med uttrycket ”forskning för skolan” avses ofta att forskning ska bidra till ökat måluppfyllelse mm. Men vi skulle också kunna se att betydligt mer ideologi-kritisk forskning också kan vara för praktiken, även om det då rör sig om förändringar på längre sikt.

Nu skulle jag inte vilja gå så långt som att påstå att alla teorier måste vara för praktiken ens när detta tolkas brett och även kommer att innefatta forskning som är systemkritisk. En del forskning kan helt enkelt ge insikter och förståelse utan att nödvändigtvis påverka praktiken mer än mycket indirekt.

Dock är det så att en hel del av den forskning som handlar om skolan innehåller en hel del, ofta outtalade, antaganden om vad som är bra för praktiken/hur praktiken bör utvecklas. Det är nämligen så att den utbildningsvetenskaplige forskaren knappast slipper undan frågan om utbildningsideologier och att det inte går att analysera skolan från en ideologifri utsiktspunkt (se länk till tidigare blogg nedan).

Teorier i praktiken, slutligen, finns det en hel del skrivet om. Det som är intressant i de två fallstudier som diskuteras i artikeln är att det är praktiker som utvecklar de inkluderande processerna. Vanligtvis tänker vi oss att teorier utvecklas inom forskningen och sedan ska dessa överföras till praktiken, men här blir det närmast tvärtom.

Om vi återigen åkallar Lewin verkar det som om dessa praktiker har haft ”good theories”. Dessa teorier skiljer sig från vetenskapliga teorier genom att de hela tiden prövas i, och omprövas av, praktiken. De prövas inte ut i empiriska undersökningar utan inom ramen för den vardagliga erfarenheten och förhandlas i diskussioner med kollegor och andra. Strängt taget finns de inte heller annat än som aspekter av tolkandet och handlandet i praktiken. De är således inte lika de-kontextualiserade och formella som vetenskapliga teorier.

Jag tror alltså vi kan lära oss en hel del av de praktiker som visat sig ha goda teorier i praktiken. Genom att kritiskt analysera dem kan vi som forskare bidra till att utveckla teorier för praktiken. Här sker givetvis ett komplext översättningsarbete från tolkningar och handlingar i praktiken till mer formella teorier om hur mer inkluderande miljöer ska kunna utvecklas.

Jag tror alltså att det är viktigt att vi försöker överbrygga klyftan mellan teorier för praktiken och teorier i praktiken för att kunna utveckla mer inkluderande skolor och klassrum. I det sammanhanget är givetvis också teorier om praktiken av betydelse.

 

Länk till artikeln:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856257.2020.1754547

Claes Nilholm (2020): Research about inclusive education in 2020 – How can we improve our theories in order to change practice? European Journal of Special Needs Education, DOI: 10.1080/08856257.2020.1754547

 

Länk till tidigare blogg där distinktionen mellan forskning om respektive för skolan problematiseras. (resonemanget låter sig överföras till distinktionen mellan teorier om respektive för praktiken):

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/praktiknara-eller-uppdragsrelevant-forskning-

 

Länk till blogg om svårigheten att undvika utbildningsideologier:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/utbildningens-viktigaste-fraga

 

kommentarer
Lägg till kommentar