Tillbaka

Fem olika sätt att läsa skolans styrdokument

Fem olika sätt att läsa skolans styrdokument

I en nyligen utkommen bok med titeln ”En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemman” skiljer jag på fem olika sätt att läsa skolans styrdokument: sagoläsning, läsning utifrån egenintresse, icke-läsning, läsning för att söka intentioner och läsning för att rekonstruera texternas tillkomst. Beroende på hur vi läser framstår skolans styrdokument på olika sätt.

Eftersom det givetvis är oerhört betydelsefullt vad det står i Skollagen och andra styrdokument blir det ett problem när olika läsningar leder till olika slutsatser. Därför är det också viktigt att diskutera vilken läsning som är den rimligaste, en fråga jag kommer att ägna senare delen av den här bloggen åt. Men först något om läsningar som är mer eller mindre vanliga men som oftast leder fel.

Problematiska läsningar

Att läsa styrdokumenten som sagor, en möjlighet som föreslogs på ett seminarium jag en gång var på, är att gå lite väl långt. Att se styrdokumenten som metaforiska sagor anspelar på att de, precis som sagan, ligger långt ifrån verkligheten. Styrdokumenten är en påhittad fantasivärld som har lite att göra med skolans krassa realiter, enligt detta synsätt. Medan det kan ligga en poäng i att det finns ett relativt stort glapp mellan hur det ska vara och hur det är, är det ändå ganska uppenbart att metaforen ger en mycket förenklad bild. Styrdokumenten både återspeglar och utgör en verklighet och har konsekvenser i andra verkligheter.

Läsning utifrån egenintresse är väldigt vanlig. Eftersom styrdokumenten innehåll en mycket stor mängd syften, mål och intentioner går det att hitta stöd för en massa saker i dem. Forskaren kan motivera sitt projekt med formuleringar i Skollag o läroplaner. Debattörer har en närmast outsinlig källa till att hitta stöd för sina åsikter. Problemet med denna läsning, som i vissa fall givetvis är befogad, är att en alldeles för förenklad syn på skolan och dess uppdrag ofta blir resultatet. På engelska brukar den här typen av läsning kallas ”cherry-picking”, vilket beteckningar att det som gynnar en själv plockas ut medan annat läggs åt sidan.

En specifik typ av läsning tycker jag mig ha märkt hos en del didaktiker och verksamma lärare vilken innebär att det är i huvudsak är kursplanerna som står i fokus. Medan dessa givetvis är oerhört viktiga utgör de endast en del av styrdokumenten. Intressant nog var det nyligen en större, offentlig debatt om läroplanerna där utgångspunkten var att läroplanen = kursplanerna, vilket innebär att man bortsåg från den inledande, mer ideologiska, delen av läroplanen och dessutom från  formuleringarna i Skollagen om vad skolans syfte är.

Om vi betraktar den pedagogiska debatten i Sverige är det uppenbart att ”icke-läsningen” har en framskjuten position (se länk till tidigare blogg nedan). Argumentation och åsikter knyts överhuvud taget inte till de demokratiskt beslutade uppdrag, bestämmelser och riktlinjer som återfinns i skolans styrdokument. Detta är något jag återkommit till upprepade gånger i min blogg och som jag tycker är ganska upprörande.

Två rimliga läsningar

I min bok argumenterar jag för att det finns två mer rimligt läsningar av styrdokumenten, speciellt för den som är ute efter att försöka förstå vad som är utbildningssystemets uppdrag. För att urskilja dessa båda läsarter hämtade jag inspiration från två helt olika sätt att läsa bibeln.

Å ena sidan har bibeln historiskt betraktats som guds ord. Ett annat sätt att uttrycka detta är att läsningen handlar om att försöka komma fram till vad Gud menar. Det finns alltså en sammanhängande intention bakom texten som behöver upptäckas. Visserligen kan det finnas olika meningar om hur denna intention ser ut men man är överens om att en sådan intention finns. Överfört till skolans styrdokument betyder en sådan läsning att det ska finnas en sammanhängande, intentionsliknande mening bakom styrdokumenten. Själva ordet styrdokument pekar ju på den möjligheten, någon styr några via dokumenten. De förra formulerar intentionen med skolan och de senare realiserar den.

Å andra sidan har empirisk forskning visat att bibeln tillkommit i en process som är svår att rekonstruera. Texter har formulerats i ett visst sammanhang, ändrats i ett annat och översätts till ett nytt språk i ett annat. Vilka texter som ska ingå i bibeln har förändrats och diskuterats. I stället för att se texten som ett uttryck för en intention bör man enligt dessa utgångspunkter snarare se bibeln som ett lapptäcke. Genom att se styrdokumenten som ett lapptäcke betonar vi de olika texternas lösa hopfogning i vad som är en helhet men där delarna kan skilja sig åt väsentligt.

För exempelvis den idé-historiker som vill förstå formuleringar i de svenska styrdokumenten förefaller detta sätt att närma sig dokumenten rimligt. I olika utredningar har olika synsätt på skolans uppdrag formulerats vilket tar sig uttryck i att olika utbildningsfilosofier konkurrerar i styrdokumenten. För att fullt ut förstås styrdokumenten krävs närstudier av hur det konkret har gått till när olika delar av dokumenten formulerats. Det blir givetvis också är viktigt att analysera den samhälleliga och politiska kontexten för det konkreta arbetet med styrdokumenten.

Slutsats

För att förenkla det resonemang jag för i min bok är min slutsats att det är ganska rimligt att se tillkomsten av styrdokumenten via en lapptäckesmetafor. Olika delar har tillkommit i olika sammanhang och med olika avsikter. Nya utredningar har föreslagit ändringar i befintliga texter och fogats in i dessa, ofta utan att helheten har beaktats fullt ut. Detta har alltså lett till uppkomsten av en rad oklarheter och motsägelser i dessa dokument (se länk till tidigare bloggar).

Dock argumenterar jag i min bok för att anställda på skolmyndigheterna, rektorer och lärare och andra som har att följa styrdokumenten dels tvingas till en läsning där de ska hitta textens intentioner men också att de bör kräva att styrdokumenten kan läsas på ett sådant sätt att det blir tydligare vad uppdraget omfattar. Mina resonemang gäller framför allt vad som står om de övergripande intentionerna med utbildningen, det vill säga dokumentens viktigaste delar. Skolkommissionen hade en historisk möjlighet att genomföra en nödvändig och djupgående analys av styrdokumenten vilket kunnat leda till en ökad klarhet i styrningen men valde av inte ta sig an denna uppgift.

I stort sett alla jag talar med på myndighetsnivå, på universitetet och bland personer verksamma i skolan håller med om att styrningen är minst sagt oklar men alltför många enligt min mening väljer att vara lydiga tjänstemän: ”Som privatperson håller jag med dig, men….”

 

Nilholm, Claes. (2019) En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemman. Lund: Studentlitteratur.

 

Om icke-läsning av styrdokument:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/jan-bjorklund-och-inkluderingen-

 

Om motsägelsefullheter i styrdokumenten:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/behover-vi-en-ny-laroplan-

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/sju-uppdrag-for-skolan

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar
Mari
Skickat 2019-06-08 13:37.
Apropå läsning av styrdokumentet.. det skulle vara spännande att höra dina reflektioner kring skollagens formulering ”specialpedagogisk kompetens” i elevhälsan. Jmf medicinsk: läkare/ssk, psykologisk:psykolog, psykosocial:kurator.
Vilka praktiska följder får lagtextens (godtyckliga?) formulering ute i skolorna? Oavsett om det i skollagens förarbete kan utläsas vilken/vilka yrkesgrupper som avses - speglas det i verksamheten? Hur slår ett professionsvaccum mot skolans likvärdighet, förhållningssätt och uppdrag samt i botten - elevers rättssäkerhet?
Det väcker många tankar hos mig som yrkesverksam, men hur ser de verkligt insatta och tongivande forskare på detta?
Önskar dig en trevlig sommar, Claes!