Fakulteter

Farmaceutiska fakulteten
Historisk-filosofiska fakulteten
Medicinska fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Språkvetenskapliga fakulteten
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Nya professorer vid farmaceutiska fakulteten

Föreläsningen äger rum i universitetshuset 12/11 kl 11.15-12.40

Mikael Hedeland, analytisk farmaceutisk kemi
 

Analytisk kemi innefattar studier av metoder för att bestämma vilka ämnen, och hur mycket av dessa, som finns i ett prov. Mitt ämne analytisk farmaceutisk kemi, kan beskrivas som analytisk kemi med läkemedelsinriktning.

Min forskning baseras främst på analystekniken vätskekromatografi-masspektrometri. Jag deltar i ett flertal tvärvetenskapliga projekt med forskare inom läkemedelsområdet såväl som inom andra veterinär- och humanmedicinska discipliner. Förfinade kemiska analysmetoder är i dessa sammanhang mycket viktiga, eftersom vetenskapliga slutsatser i många fall baseras på analysresultat rörande till exempel läkemedelssubstanser, kroppsegna ämnen eller toxiner. En särskild inriktning är metabolomik, som innefattar samtidig bestämning av hur ett stort antal kroppsegna ämnen påverkas vid till exempel sjukdom eller behandling. För att utröna läkemedels miljöpåverkan driver jag även ett projekt rörande analysmetoder för miljöprover.

Jag arbetar även med förbättrade analysmetoder inom dopningskontroll. Här ingår att studera hur läkemedel och missbrukssubstanser metaboliseras, det vill säga omvandlas i kroppen, i syfte att få kunskap om mot vilka ämnen som nya kontrollmetoder skall inriktas

Nya professorer vid historisk-filosofiska fakulteten

Föreläsningarna äger rum i universitetshuset 14/11 kl 9.15-10.20

Torbjörn Gustafsson Chorell, idé- och lärdomshistoria

Den forskningsgren inom idéhistoria jag främst ägnar mig åt är historieteori. Dess utgångspunkt är att historia är en viktig politisk institution som samhällen investerar stora resurser i. Som forskningsprogram handlar historieteori om att kritiskt granska de problem som institutionen historia antas lösa. Bland dem nämns ofta att historia är ett sätt att hantera förändring och att förbindelsen mellan då och nu bidrar till att bestämma vår identitet. Genom att skapa distans och sammanhang till det förflutna är historia även ett sätt att göra livsskeenden och händelser meningsfulla. Samtidigt avgör relationen till det förgångna graden av frihet och beroende nu levande har till det som hänt, ett dilemma som koncentreras i idén om historiskt arv. Historieteorins uppdrag är att analysera sådana idéers uppkomst, utformning och följder för individer och samhällen. Den handlar om vilken roll historia spelar i vår självförståelse och i vårt sätt att se på världen.

Thomas Karlsohn, idé- och lärdomshistoria
 

Porträtt på Thomas KarlsohnMin forskning hade ursprungligen en filosofihistorisk inriktning. I doktorsavhandlingen undersökte jag tongivande filosofiska uttolkningar av den digitala tekniken och dess samhälleliga och kulturella betydelse. Därefter har jag främst forskat om utbildningsinstitutionernas förflutna, i ett första skede med fokus på skolväsendet och därefter med inriktning på universitetet.

Ett intresse har gällt frågan om hur de högre utbildningsinstitutionerna och deras självförståelse formats av de olika informationstekniker som dominerat vid skilda tidpunkter. Vad har den muntliga förmedlingen inneburit för det akademiska livet i det förflutna, och vilken roll spelar den i dag? Hur präglade tryckpressen och så småningom genombrottet för den skriftliga kulturen universitetet? Vilka effekter har den digitala teknikens genombrott haft?

I att annat projekt har jag undersökt de sätt på vilka människor i historien har knutit an emotionellt till de högre utbildningsinstitutionerna. Särskilt har jag intresserat mig för hur kärleken och längtan till universitetet och livet inom denna institution gestaltats i det förflutna. Varför har förekomsten av och uttrycken för dess känslor varierat så markant över tid? Hur kan vi förstå den nostalgi och melankoli som ofta omgärdat det akademiska livet? Min allra senaste forskning behandlar relationen mellan samhällets institutionella liv och sekulariseringen som historisk process. Återigen står de högre utbildningsinstitutionerna i centrum för mitt intresse.

Patricia Mindus, praktisk filosofi
 

Porträtt på Patricia MindusÄmnet praktisk filosofi, som funnits sedan universitetets grundande, omfattar flera grenar, däribland rättsfilosofin, inom vilken inriktning jag, som första kvinnliga professor i ämnet vid detta lärosäte, främst har bedrivit forskning. Den praktiska filosofin ämnar besvara frågan omkring hur vi bör leva och det inbegriper frågan om vilka vi bör leva med. Härav följer att jag intresserat mig för medborgarskap, migration, demokrati och rättssäkerhet i de forskningsprojekt jag lett under senare år. Medborgarskap har blivit en högaktuell fråga. Men vad är det egentligen? Trots den omfattande debatt som pågår råder oenighet. Ett syfte med min forskning har varit att bringa klarhet i frågan om vad medborgarskap betyder samt hur vi bör förstå begreppet. Jag menar att medborgarskap är en nyckelmekanism för att förstå både delaktighet och utanförskap i samhället, och jag har i min forskning utvecklat den funktionella medborgarskapsteorin med inspiration från Aristoteles. Den hävdar i korthet att vad en medborgare är avgör vem som är berättigad medborgarskapet. Så har forskningen bidragit till att visa hur man kan avgöra frågan om vilka vi bör leva med på ett mer förnuftigt sätt än vad som tidigare varit fallet. Teorin inbjuder också till att tänka att hur migration regleras påverkar vilka som blir medborgare i morgon, vilket i sin tur inverkar på den politiska gemenskapen. Här finns en föga beaktad informationskälla om statens konstitutionella identitet. Ofta bestämmer stater vem som blir medborgare utan hänsyn till långsiktiga effekter rörande hur människor påverkas. Filosofin kan här bidra med kreativa lösningar på svåra normativa problem.

Nya professorer vid medicinska fakulteten

Föreläsningarna äger rum i Universitetshuset 12/11 kl 9.15-10.40.

Cecilia Ekéus, reproduktiv hälsa

Porträtt på Cecilia EkeusSom barnmorska och folkhälsovetare bedriver jag forskning med specifikt fokus på komplicerade graviditeter och förlossningar. Mina tidigare studier har bland annat handlat om skador i underlivet för födande kvinnor, smärtlindring vid förlossning samt invandrarkvinnors hälsa.

I Sverige föds årligen mer än 7 000 barn med hjälp av sugklocka, vilken används för att påskynda avslutandet av vaginal förlossning vid tecken på hotande syrebrist eller vid långdraget utdrivningsskede. Liksom vid andra typer av ingrepp behöver fördelar vägas mot risker, eftersom användandet av sugklocka medför ökad risk för skador. Sedan 2010 leder jag ett forskningsprojekt om sugklockor vid förlossningar. Projektet syftar till att skapa mer detaljerad kunskap om hur handläggningen och tekniken vid sugklockeförlossning påverkar kvinnors och barns hälsa på kort och lång sikt. Resultaten kommer att användas för att förbättra vården vid dessa förlossningar och till att förebygga komplikationer för kvinnor och barn.

Tove Fall, molekylär epidemiologi
 

Porträtt på Tove FallHjärt- och kärlsjukdomar och diabetes tillhör de största globala folkhälsoproblemen. I min forskning försöker jag förstå de processer som leder till dessa sjukdomar med målsättningen att förbättra prevention och behandling. I egenskap av molekylär epidemiolog analyserar jag och min forskargrupp mycket stora datamängder från molekylära analyser av prover som samlas in i storskaliga forskningsprojekt i kombination med våra svenska hälso- och befolkningsregister. För att studera orsakssamband mellan riskfaktorer och sjukdomar krävs sofistikerade studiedesigner och analysmetoder. Jag har använt en metod som heter Mendelsk randomisering i en rad uppmärksammade studier, vilka har förbättrat förståelsen för hur fetma och blodfettsnivåer påverkar vår hälsa. I ett nytt stort forskningsprojekt kommer vi att använda dessa metoder för att studera hur tarmfloran påverkar hjärt–kärl-hälsan. Jag har även intresserat mig för sällskapsdjurens betydelse för sina ägares hälsa. Min grundutbildning och tidigare erfarenhet som veterinär har varit till stor nytta i dessa tvärvetenskapliga projekt.

Arja Harila-Saari, pediatrik
 

Porträtt på Arja Harila-SaariVarje år diagnostiseras cirka 350 barn med cancer i Sverige. Barncancervården i Sverige är i världsklass och med modern behandling kan åttiofem procent av patienterna botas. Trots det avlider femton procent av barnen av sin cancersjukdom eller av behandlingsrelaterade komplikationer. Därtill drabbas majoriteten av svåra biverkningar under och efter cancerbehandlingen. Min forskning syftar till att optimera behandlingen så att fler kan botas med färre bieffekter, samt till att optimera behandlingen för dem som drabbas av komplikationer. Jag fokuserar huvudsakligen på akut leukemi, som är den vanligaste formen av barncancer, samt behandlingskomplikationer i hjärna och skelett. Min forskning utgörs av kliniska, epidemiologiska och genetiska studier om olika riskfaktorer och mekanismer som orsak till återfall och komplikationer, samt interventionsstudier.

Taija Mäkinen, lymfkärlsbiologi
 

Porträtt på Taija MäkinenLymfsystemet är ett kärlsystem som finns vid sidan av blodkärlen och är avgörande för kroppens vätskebalans. På senare tid har det visat sig att lymfkärlen också inverkar vid många andra processer i kroppen och har stor betydelse vid vanliga sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. Samtidigt är kunskapen om lymfsystemets biologi begränsad i dag. Min forskning syftar till att förstå mekanismerna för hur fungerande lymfkärl bildas , både på molekylär nivå och i den levande organismen. Målet är att öka förståelsen för sjukdomsmekanismer som är inblandade när lymfsystemet inte fungerar. Resultaten kan också ge större förståelse för orsakerna till flera stora folksjukdomar och öppna för nya behandlingsmetoder.

Ulrika Winblad, hälso- och sjukvårdsforskning
 

Porträtt på Ulrika WinbladHälso- och sjukvårdsforskning inbegriper studier om hur organisatoriska strukturer och processer, sociala faktorer, ekonomiska system, medicinsk teknologi och beteenden påverkar hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet, kostnader och utfall. Min forskning inom disciplinen har främst inriktats mot hur hälso- och sjukvården organiseras och styrs och har särskilt fokuserat på de senaste decenniernas marknadsreformer, såsom införandet av konkurrens och valfrihet samt ett ökat fokus på mätning av resultat i styrningen. Framför allt har jag undersökt hur marknadsreformerna påverkat viktiga värden såsom tillgänglighet, kvalitet och jämlikhet.

Mina resultat visar att hälso- och sjukvården alltmer präglas av en blandning mellan offentliga och privata utförare, nya samverkansformer samt ändrade gränsdragningar mellan olika organisatoriska och administrativa nivåer, som exempelvis region och kommun. Detta påverkar i hög grad möjligheterna att styra hälso- och sjukvården. Forskningen är också ett bidrag till den växande litteraturen om professionernas roll i samhället, demokratins funktionssätt samt implementeringen av reformerna för ett lyckat utfall. Generellt visar min forskning att styrning av sjukvård är svårt och att det inte finns någon automatik i att politiska beslut och reformer omvandlas till praktisk verksamhet som kommer patienter till gagn. Detta innebär att sjukvårdens beslutsfattare noga bör beakta hur reformer designas och styrmedel utformas för att få avsedda effekter i den kliniska och praktiska verksamheten.
 

Nya professorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Föreläsningarna äger rum i universitetshuset 13/11 kl 9.15-12.20

Anna Bengtson, företagsekonomi
 

Porträtt på Anna BengtssonMin forskning bygger på en lång tradition av Uppsalabaserad företagsekonomisk forskning i industriell marknadsföring. Forskningen kring företags långsiktiga affärsförbindelser, och de nätverk av relationer som dessa ger upphov till, har studerats vid institutionen sedan 1960-talet. I mina studier använder jag dessa insikter som grund för att studera olika aspekter på marknadsdynamik. Min forskning är av processkaraktär och behandlar frågor såsom: Varför är marknader så trögrörliga trots att lagstiftningen kan förändra förutsättningarna över en natt? Hur agerar andra aktörer i nätverket, till exempel kunder och leverantörer, när ett företag försätts i konkurs? Hur påverkar teknologiska nymodigheter gamla och väl inarbetade marknadsstrukturer?

Ett tydligt spår i min forskning, som fångar upp marknadsdynamiken på ett påtagligt sätt, handlar om planering och genomförande av stora projekt. I en tidigare studie frågade vi oss hur det kommer sig att företag ofta återkommer i likartade konstellationer från projekt
till projekt. I två pågående studier analyseras interaktionen mellan aktörer som är involverade i stora infrastrukturprojekt. I den ena studien rör frågeställningen hur stabilitet interagerar med förändring i skapandet av projektmålet, medan vi i den andra studien försöker skapa bättre förståelse av hur värde samskapas mellan involverade aktörer av skilda slag, till exempel företag, politiska enheter och forskningsorgan.

Karin Brocki, psykologi
 

Porträtt på Karin BrockiFörmåga till självreglering, det vill säga medveten kontroll av tankar, känslor och handlingar, har visat sig vara en av de mest avgörande mänskliga faktorerna för akademisk framgång, karriär, hälsa och välgång i livet. Å andra sidan är bristande självregleringsförmåga starkt förknippad med vanligt förekommande psykisk ohälsa, särskilt Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Trots dessa empiriskt etablerade samband, vet vetenskapen i dag litet om vilka faktorer som formar utveckling av dessa betydelsefulla individuella skillnader i självregleringsförmåga. Inom utvecklingspsykologisk forskning har vi en unik möjlighet att ändra denna kunskapsbrist. Genom longitudinella studier, i vilka individer följs redan från spädbarnsåldern över viktiga utvecklingsperioder, försöker jag i min forskning kartlägga viktiga påverkansfaktorer, både miljömässiga och konstitutionella, i utvecklingen av självregleringsförmåga och dess relation till uppkomsten av senare beteendeproblem. Min förhoppning är att min forskning kommer att generera ny kunskap av teoretisk och klinisk relevans om risk och skyddande faktorer i utvecklingen av självreglering.

Owen Eriksson, data- och systemvetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning
 

Porträtt på Owen ErikssonDigitalisering kallas den genomgripande samhällsomvandling som sker genom den ökande användningen av digitala tjänster. Dessa tjänster förmedlas av digitala infrastrukturer som förändrar viktiga samhällssektorer, till exempel transport, socialförsäkring och finans. Utvecklingen av den digitala infrastrukturen är avgörande för samhällsutvecklingen både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Syftet med digitaliseringen är att automatisera och rationalisera processer, samt att kunna erbjuda innovativa tjänster oberoende av tid och plats. Min forskning handlar om utveckling av digitala infrastrukturer och användning av digitala tjänster. Jag studerar övergången till digitala processer genom vilka till exempel digitala pengar, lagfarter, transport- och resehandlingar, läkemedelsrecept och bidragsbeslut skapas. Detta är institutionella fakta som representerar rättigheter och skyldigheter, de är symboliska till sin karaktär, men de fungerar i praktiken handfast och styr samhället och vår vardag.

Terje Falck-Ytter, psykologi
 

Porträtt på Terje Falck-YtterUngefär en procent av befolkningen har autism, som är en genomgripande funktionsnedsättning vars symtom framkommer under barndomen. Autism definieras av begränsningar vad gäller socialt samspel och kommunikation i kombination med repetitiva beteenden och begränsade intressen. Jag tror att en viktig nyckel till att komma vidare i forskningen kring autism är att fokusera på den tidiga utvecklingen, redan innan symptomen märks. I min forskning studerar jag spädbarn med en förhöjd sannolikhet att få autism för att klargöra vilka fysiologiska och psykologiska processer som förebådar senare diagnos. Genom att i detalj studera hjärnans utveckling samt beteendet hos barnen får vi en tydligare bild av utvecklingsförlopp förknippade med autism, vilket vi hoppas skall leda till bättre stöd och nya behandlingsmetoder i framtiden.

Darek Haftor, informationssystem
 

Porträtt på Darek HaftorAnvändningen av datorer, mobiltelefoner, internet och andra former av digital teknik påverkar människors liv, organisationers funktion och samhällens utveckling. Min initiala forskning fokuserade på att förstå förfaranden vid utformningen av teknikens funktion. Jag utvecklade arbetssätt som syftade till att skapa förutsättningar för att digital teknik skulle erbjuda användarna rätt typ av funktion.

Min nuvarande forskning söker förståelse om de ekonomiska effekter som användningen av digital teknik kan ge upphov till. Frågan är: Vilka är omständigheterna när användningen av digital teknik aktiverar särskilda verksamhetsmekanismer och på så sätt skapar ekonomiskt värde? Denna kunskap kan vägleda svenska företag och offentliga organisationer till ökat välstånd, exempelvis genom ökad kvalitet i sjukvården och ökad konkurrenskraft för industrin.

Emily Holmes, psykologi
 

Porträtt på Emily HolmesJag fokuserar på hur vi tänker och minns i bilder (Mental Imagery). Hur kan vi, genom att förstå hur mentala bilder fungerar, bättre behandla psykisk ohälsa? Mentala bilder ger starkare känsloupplevelser än att tänka i ord. Traditionella psykologiska behandlingar använder främst verbala metoder. Min forskning påvisar vikten av mentala bilder på emotioner och vid psykisk ohälsa. Påträngande minnesbilder av trauma orsakar både obehag och nedsatt funktionsförmåga, till exempel i posttraumatiskt stressyndrom. Min forskargrupp utvecklar interventioner som minskar förekomsten av dessa minnen. Även kring depression och bipolär sjukdom har vår forskning gett nya insikter och metoder. Vi har myntat begreppet Mental Health Science som ett led i att förändra och utveckla grundforskning och klinisk tillämpning.

Lance McCracken, psykologi
 

Porträtt på Lance McCrackenDe fysiska hälsoproblem som i dag drabbar störst antal människor, orsakar mest lidande och kostar mest, är de som vi kallar ”kroniska”, såsom artrit, diabetes, hjärtsjukdom, fetma och luftvägssjukdomar. Dessa kroniska tillstånd har ofta en betydande inverkan på livet, och bland dem som ger störst inverkan finns de tillstånd, vilka ger upphov till symptom som är svåra att kontrollera och skapar oro, till exempel smärta.

Kroniska smärttillstånd är intressanta för att de är komplexa och innefattar psykosociala faktorer. Deras egentliga inverkan beror till en stor del på hur de påverka vad vi tänker, känner och, i synnerhet, vad vi gör. De förändrar hur vi lever vårt dagliga liv. De får oss att ta ett steg tillbaka från saker vi vill göra, från de vi vill göra saker tillsammans med, och att förändra sättet vi gör saker på, till och med vilka vi vill vara.

I egenskap av psykolog studerar jag hur hälsoproblem inte bara är problem i kroppen, utan också problem som påverkar, och påverkas av, hur vi möter dem. Forskningen jag gör syftar till att identifiera psykosociala processer som ger upphov till ett ökat lidande och sedan dra nytta av den kunskapen i skapandet av psykologisk behandling som kan öka hälsa och livskvalitet, särskilt hos individer med kroniska hälsoproblem.

Sofia Näsström, statskunskap
 

Porträtt på Sofia NäsströmMin forskning handlar om grundläggande idéer kring politik. I egenskap av politikteoretiker har jag fokuserat på hur begrepp som stat, folk och representation uppstår, används och utvecklas. Ett återkommande tema är demokrati. Kan en demokrati gå sönder? Vad krävs för att den ska kunna reproducera och förnya sig själv? I dag ser vi hur centrala demokratiska institutioner utmanas av populister och eliter samt och hur en ny auktoritetstro fått fäste i många länder. Det ger oss skäl att återvända till demokratins grundfrågor. En fråga som jag sysslat med handlar om hur man ska dra gränsen för vilka som tillhör ”folket” i folkstyret. Går det att avgöra på ett demokratiskt sätt? En annan fråga berör den ökade individualiseringen av ansvar inom välfärden. Är den förenlig med idén om politisk jämlikhet? I mitt senaste projekt utvecklar jag en teoretisk förståelseram för att utvärdera demokratins kris. I det klassiska verket Om lagarnas anda visar Montesquieu att olika politiska styrformer kräver en viss anda hos befolkningen för att kunna fortleva. En republik kräver kärlek till landet, en monarki strävan efter berömmelse och åtskillnad och en despoti rädsla. Frågan jag ställer i min forskning är vilken samhällelig anda som den moderna demokratin behöver. Frågan är viktig då demokrati inte bara skapas genom lagar och fria val. Den skapas också på mer vardaglig basis genom utbildning, arbete och medborgarskap.

Nya professorer vid språkvetenskapliga fakulteten

Föreläsningen äger rum i samband med installationen 15/11

David Håkansson, nordiska språk
 

Porträtt på David HåkanssonDe nordiska språken – liksom alla mänskliga språk – både varierar och förändras. Min forskning handlar just om detta, om hur språket varierar och förändras. Jag disputerade på en avhandling som kretsar kring ett klassiskt problem inom svensk språkhistoria: Framväxten av subjektstvång. Avhandlingen kom också att behandla den grammatiska förändringsprocessen och dess orsaker på ett mer allmänt plan, och sådana frågor har även fortsättningsvis kommit att stå centrala i min forskning.

Förutom grammatiska förändringar – alltså hur skiftningar i språksystemet uppkommer och sprids – har jag intresserat mig för förändringar i språkbruket. Tillsammans med en kollega vid Lunds universitet har jag genomfört en diakron undersökning av ordförståelse under 2000-talets första decennium. Vidare har jag tillsammans med kolleger vid Uppsala universitet helt nyligen avslutat ett projekt som med hjälp av digitala metoder belyst äldre svensk skönlitteratur utifrån olika aspekter – för min del med avseende på språkförändringar.

Utöver mina studier av förändringar i språksystem och språkbruk har jag försökt att anlägga ett metaperspektiv på språkvetenskaplig forskning, särskilt vad gäller frågor om språkvetenskapens teorier och kunskapsintressen.

Nya professorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Föreläsningarna äger rum i universitetshuset 12/11 kl 13.15-15.40

Erik Johansson, fysikalisk kemi
 

Porträtt på Erik JohanssonDen globala uppvärmningen som har uppkommit framför allt på grund av förbränning av kol och olja är, och kommer att förbli, en av de största utmaningarna för mänskligheten. Det är därför viktigt att hitta och använda andra, fossilfria, energikällor. Solceller omvandlar solljus till elektricitet och har potential att i framtiden i hög grad bidra till ett förnybart energisystem och därmed minska utsläpp av gaser som leder till global uppvärmning.

Jag bedriver forskning på nya typer av solceller och nya användningsområden för solceller. I min forskning undersöker jag nya material som kan fånga upp solljus av olika våglängder och omvandla det till elektricitet. Speciellt undersöker jag material baserade på metal-halid perovskiter och även material baserade på nanometerstora partiklar, så kallade kvantprickar, som har andra optiska egenskaper jämfört med större kristaller av samma material. Solceller av metal-halid perovskiter och kvantprickar av olika halvledare har visat sig fungera mycket lovande och skulle i framtiden kunna ge solceller med högre verkningsgrad än de som finns i dag. Solcellerna med de nya materialen kan även göras flexibla (böjliga), halvgenomskinliga och extremt lätta.

Jag använder olika metoder för att förstå hur de nya materialen är uppbyggda och vad som händer då solljuset absorberas och då elektriska laddningar ger en elektrisk ström och en elektrisk spänning. Jag undersöker även hur de nya solcellerna kan användas till exempel på byggnader eller på fordon. 

Ken Mattsson, beräkningsvetenskap
 

Ken MattssonI naturen omkring oss finns många intressanta fenomen, som ofta kan beskrivas med avancerade matematiska modeller, så kallade partiella differentialekvationer. Exempel på fenomen som speciellt intresserat mig är vulkaner, havsisar, solitoner och svarta hål. För att öka kunskapen kring dessa och liknande fenomen krävs ett intrikat samspel mellan noggranna observationer och tillförlitliga beräkningar av de underliggande matematiska modellerna. Genom att kombinera observationer och beräkningar kan man exempelvis göra förutsägelser om förestående vulkanutbrott eller bestämma tillståndet hos de enorma havsisarna kring Sydpolen, vilka nu riskerar att smälta i ett allt varmare klimat.

För att lösa de underliggande matematiska modellerna krävs tillförlitliga och effektiva numeriska metoder. Med detta menas att den numeriska metoden ska ge en noggrann lösning på de begränsade datorsystem som vanligen erbjuds. Detta är kärnan i min egen forskning. Den numeriska metod jag valt att specialisera mig på kallas finita differensmetoden. Detta är den potentiellt mest effektiva numeriska metoden för de fenomen jag valt att fokusera på, dock förutsatt att metoden kan göras stabil. Det är en av de största utmaningarna och det jag valt att ägna större delen av mitt fortgående forskningsarbete till.

Martin Häggblad Sahlberg, materialkemi med inriktning mot högtemperatursyntes
 

Porträtt på Martin Häggblad SahlbergMaterial är kanske den viktigaste hörnstenen i civilisationens utveckling, och det är ingen slump att flera historiska tidsåldrar är namngivna efter de material som människan kunde bemästra vid den tiden. Nya material är centrala inom min forskning, men även inom bland annat medicinska implantat, informationsteknik et cetera. Jag bedriver forskning på metalliska material för tillämpning inom energilagring och energiöverföring, där dessa kan appliceras i till exempel generatorer för vindkraftverk eller för att lagra vätgas i bränslecellstillämpningar.

I min forskning arbetar jag med att syntetisera och undersöka nya material. En av de analysmetoder som jag använder är neutronspridning, som kan ge information om hur dessa material är uppbyggda, och hur de påverkas under användning. Neutronspridning har flera unika egenskaper som gör det möjligt att förstå bland annat den atomära, men även magnetiska kristallstrukturen hos de studerade materialen. Dessa möjligheter kommer att stärkas ytterligare när den europeiska forskningsinfrastrukturen ESS, som för närvarande byggs i Lund, öppnar 2025.

ESS kommer att bli världens kraftfullaste neutronkälla, vilket kommer att möjliggöra banbrytande framsteg inom materialforskningen. Inom min forskning arbetar jag med att utbilda nästa generations svenska forskare om dessa möjligheter, men även med att utveckla nya instrument som kommer att användas vid ESS för nya typer av mätningar under realistiska förhållanden vid faktisk användning av materialet.

Robin Strand, datoriserad bildanalys
 

Porträtt på Robin StrandAtt samla in och dela digitala bilder har blivit en naturlig del av vår vardag. Den flodvåg av tillgänglig digital bilddata som vi ser i dag har banat väg för en ny typ av bildanalys som effektivt kan analysera stora mängder bilddata. Datoriserad bildanalys är ett forskningsfält i förändring, och metoder som bygger på att finna mönster i stora datamängder presterar i dag bättre än människan i flertalet begränsade och väldefinierade bildanalysuppgifter.

På sjukhus samlas i rask takt allt mer högupplöst bilddata in med bildgivande utrustning i ständig utveckling. Denna exempellösa ökning av bilddata kräver datorstödd analys. Min forskning utvecklar bildanalysmetoder som kompletterar den mänskliga expertisen hos radiologer. Dessa metoder kan användas för att till exempel upptäcka tidigare okända samband mellan bilddata och andra typer av medicinsk data samt för att kvantifiera patologier vid till exempel terapiuppföljning.

Philippe Wernet, fotonvetenskap med inriktning mot molekyl- och kondenserade materiens fysik
 

Porträtt på Philippe WernetMin forskning utgår från frågan om hur solljus kan försörja jorden med energi. Solljus kan på olika sätt omvandlas till en rad former av användbar energi, däribland fotovoltaik, genom vilken ljus omvandlas till elektricitet. Jag har fördjupat min forskning kring de processer där solljus omvandlas till kemisk energi. Fotosyntesen är ett exempel från naturen genom vilken solljus tillsammans med vatten och koldioxid omvandlas till syre och energirika kolhydrater. När processer, då synligt ljus används för att skapa nya molekyler i naturen och i industrin, granskas i närbild på atomnivå framgår att det ofta är metallatomer som är verksamma. Inte sällan är metallatomerna sammanbundna med molekyler på märkliga och ovanliga sätt. Det är dessa sammansättningar av metallatomer och molekyler som jag vill förstå samt lära mig forma nya sätt att skapa molekyler. I syfte att göra detta utvecklar och använder jag nya metoder, vilka möjliggör sekventiell avbildning av bindningar på atomärt relevanta skalor: Ångström och femtosekunder. Förståelsen av dessa ovanliga konfigurationer kan ge upphov till nya utformningar av katalytiska material och skapa förutsättningar för nya idéer beträffande effektiv omvandling av fotonenergi till kemisk energi.

Joakim Widén, byggteknik
 

Porträtt på Joakim WidénByggteknik är ett brett forskningsområde som handlar om hur vi utformar, konstruerar och tar hand om våra byggnader, anläggningar och infrastruktur på ett ekonomiskt, resurseffektivt och hållbart sätt. Området inkluderar allt från byggnadskomponenter och installationer till hela städer och deras infrastruktursystem.

Byggnadskonsten är uråldrig och har successivt utvecklats och förfinats. I dag sker ett skifte mot ökad användning och utveckling av digitala verktyg. Inom både forskning och industri används i större utsträckning matematisk modellering, datorsimulering och sensorteknik för att utforma byggnader och bättre följa upp deras prestanda.

I min forskning har jag använt digitala modeller för att studera hur byggnader och städer kan bli mer energieffektiva och utnyttja förnybar energi i större utsträckning än idag. Framför allt har jag utvecklat simuleringsmodeller för att studera och utvärdera energiprestandan för hela städer och stadsdelar, med hänsyn till komplexa parametrar som solinstrålningsvariationer och mobilitets- och aktivitetsmönster hos stadsinvånarna.

Genom fortsatt forskning och utveckling inom detta område kan vi bättre planera och utveckla bebyggelsen och dess tekniska system utifrån olika framtidsscenarier och målsättningar.

Zhen Zhang, fasta tillståndets elektronik med inriktning mot komponent- och halvledarteknologi
 

Porträtt på Zhen ZhangKiselbaserad integrerad kretschipteknik är grunden för det moderna informationssamhället. Den dramatiska utvecklingen av kiselchiptekniken under det senaste halva seklet har främst drivits av den snabba minskningen av komponentstorleken för att uppnå snabbare komponenter och högre integrationstäthet. Då miniatyriseringen snart når den grundläggande fysiska gränsen för en funktionell komponent krävs emellertid nya tekniker vilket motiverar tekniska innovationer och nya idéer som utnyttjar den etablerade nanofabricerings- och komponenttekniken.

Vår forskning involverar utvecklingen av avancerade nanometerstora kiselkomponenter som lämpar sig för användning i nya typer av sensorer. Nanokomponenternas stora yt-till-volymförhållande ger upphov till en aldrig tidigare skådad känslighet för förändringar i laddning, kraft, ljus och massa. Nanokomponenterna i sig kan dessutom användas som smarta sensorer i stället för som enbart komponenter i den stödjande elektroniken i traditionell avkänningsutrustning. Detta har stor betydelse för ett brett spektrum av applikationer från Internet-of-Things till precisionsmedicin. Vi kommer därför att utveckla avancerade processer för tillverkning av nya typer av nanokomponenter, bygga upp en djup förståelse för komponent-analysinteraktioner av betydelse för signalgenerering och brusreducering samt utforma nya testprocedurer för karakteriseringen av nya sensorer. Den tvärvetenskapliga karaktären hos vår forskning kräver samarbete med forskare inom flera områden, från både akademi och industri, på såväl nationell som internationell nivå.